Att hjälpa andra som mår dåligt lindrar egen smärta och självskada.

Hej, jag har märkt att jag gör den här saken.

Att jag liksom hjälper andra som har det svårt så att jag inte behöver känna mina känslor. Först visste jag inte att jag gjorde det men jag tror jag börjat förstå att jag gör det. Och det är en konstig sak. För ett exempel så mådde jag under en period väldigt dåligt och jag självskadade.

Jag fick hjälp och började må bättre när nån vecka efter jag slutat gå till psykologen en två av mina vänner berättade att de också självskadade.

Jag hade aldrig sagt något till dem, då jag höll de för mig själv och mina föräldrar ville inte att jag skulle säga något, tror kanske de skämdes, vilket jag också gjorde, gör.

Men när jag fick reda på detta var det liksom som om min "värld gick under" jag kunde liksom inte förstå, och smärtan jag kände efter de berättade var svår att hantera.

Men jag gjorde det och jag försökte finnas där för de. En del i mig är glad då det gav mig ett annat perspektiv, istället för att vara personen som självskadade var jag personen som fick höra att någon i min närhet gjorde det, och jag tror det gav mig perspektiv av hur mina föräldrar måste ha känt.

Samtidigt så är en del av mig arg, för att det inte kändes som om jag kunde lämna de bakom mig, jag blev ständigt påmind. Och eftersom jag kände mig skyldig över det så typ lovade jag mig själv att vara där. Så jag, och jag har aldrig sagt det här till någon men jag självskadade en sista gång.

Och sen mådde jag liksom jätte bra. Ända tills början av den här sommaren. Då jag insåg att mina vänner började må bra och att de inte längre behövde mig på det sättet.

Och nu vet jag inte vad jag ska göra. I början var det svårt att inte självskada, för att liksom ta mig ur smärta. Men jag lyckades och det kom en period då det endast var en tanke som jag inte tänkte agera på när jag typ mådde dåligt eller fick panikattacker.

Dock så har känslan börjat igen, och alltså nu vill jag igen. För jag vet att jag kan "ta mig ur smärtan". Även om jag vet att det bara blir värre vill jag liksom ha den pausen. Men jag vågar liksom inte säga det till någon och jag vet inte vad jag ska göra istället.

Dessutom förstår jag inte varför jag gör det alltså typ dränker mina egna känslor och hjälper den andra personen.

Hej, tack för ditt brev.

Så mänsklig, klok och inkännande du är. Och analyserande. Visst är det intressant att fundera över beteenden, "varför man gör som man gör" både eget och andras beteenden.

Det är ju så att ALLA beteenden har en funktion, en mening, fast den kanske inte alltid är synlig, logisk eller att vi förstår den. Beteenden får konsekvenser, både på kort sikt och lång sikt. Ofta fungerar något bra på kort sikt (som till exempel självskada) men på längre sikt blir saker värre, ställer till problem och blir negativt för oss. Men tyvärr har vi människor tendens att gå på de kortsiktiga konsekvenserna, göra det som känns bra i stunden.

Det är också så att vissa beteenden hänger ihop med vissa känslor, som till exempel att få impulser att "skälla, bråka" då man är arg, dra sig undan och grubbla/gråta då man är ledsen, eller fly och undvika då man är rädd/orolig. Och just det beteendet, att vilja fly och undvika, är ju det du gör då du har fokus på andras smärta istället för din egen. Du skiftar helt enkelt fokus och distraherar dig själv, en strategi som fungerar bra. Du fick en "annan smärta" så att säga, (det är ju faktiskt exakt så just självskada fungerar, fokus på annan smärta, fysisk smärta istället för psykisk) Du kände en del skuld, och det fick dig att verkligen "på djupet" fatta ett beslut, att finnas där för dem och hjälpa dem, trots att det blev en ständig påminnelse på din egen period av självskadande beteende. En sista självskada som "satte punkt".

Du fick också insikt hur svårt det är när någon man tycker om gör sig själv illa med flit, för att de är ledsna och mår dåligt. 

Det för också med sig en hel del andra positiva konsekvenser, du fick glädjen av att hjälpa någon annan, känna dig betydelsefull, viktig och på ett vis "uppoffrande" för någon annan. 

När det gäller beteenden, och särskilt då problembeteenden, så är det betydligt lättare att lära in en ny "vana" nytt beteende, än att "sluta" med ett gammalt., stå emot en impuls. Just detta att ha en plan, gör så här, är det som är mest verksamt. Och det var det du hade, mer eller mindre medvetet. Du skulle ha fokus och hjälpa dina vänner. Det blev en strategi som hjälpte dig själv med din egen ångest.

Nu står du där med insikten att de inte behöver dig på samma sätt längre, och "det verktyg" du hade för att reglera egen smärta går inte att använda längre, och du blir naturligtvis förvirrad och osäker, vad ska du göra nu?? Och du vet också att ditt "gamla verktyg" att självskada, fungerade bra om än bara på kort sikt. Och det är åter igen så begripligt och mänskligt att du vill ha "paus från smärtan" och ångest. Och så galet dumt att hamna där igen, eller hur..

Denna webbsida och våra Appar, handlar om att sprida kunskap och just verktyg för att må bättre vid olika former av psykisk ohälsa. Läs mera under VAD ÄR och VAD GÖRA, om självskada och ångest.

Snorkel - Självskadebeteende

Snorkel - Vad är oro/ångest?   Läs också andras frågor/svar i frågelådan om dessa ämnen. Det är några stycken..

När det gäller självskadebeteende så behöver man åtgärder både på kort (vad ska jag göra just nu när impulsen att skada mig kommer) och på längre sikt (bygga ett liv som jag vill ha det utan självskada.) Och verktygen är både kortsiktiga och långsiktiga.

Till exempel, krislista och krisfärdigheter, att ha en plan över vad man ska göra då impulsen kommer) Jobba med acceptans, känsloreglering och medveten närvaro. Och definitivt, det som du redan börjat fundera över, att förstå sig själv och sina reaktioner, beteendeanalys. Alla dessa verktyg hittar du på vår webb och i våra Appar.

Ladda ner våra Appar, de finns gratis i Appstore och Googleplay

Snorkelövning- En app med instruktioner och röstövningar, i bland annat avslappning, andning, medveten närvaro (mindfulness) och krisfärdigheter. Bra att ha att lyssna på i hörlurar t.ex.

Skills Uppsala Snorkel reglera känslor (kod x330) Är en App om känslor och känsloreglering, finns olika övningar och registreringar. 

Beteendecoach- en app om just våra beteenden, och främst då beteenden som ställer till problem för oss på längre sikt. För att lära känna sig själv och sina reaktioner, och för att träna på att fundera och göra alternativa beteenden.

Hitta dina sårbara situationer, dina triggande tankar, vad som väcker dina starka känslor, hur det känns i kroppen, då du får impulser att skada dig. Och hur det sedan blir på kort och lång sikt.

Hoppas detta var en bit på vägen, att du kan hitta verktyg och strategier att ta till då du kämpar med ångest och dåligt mående, utan att skada dig själv. Stötta, peppa och ta hand om dig själv istället, precis det du gjorde med dina vänner. 

Berätta för dina föräldrar att du har svårt att reglera starka känslor just nu, så att du för hjälp, stöd och förståelse. Ni kan träna tillsammans.

Skriv igen i frågelådan om du vill, berätta gärna om vad som fungerar för dig.

Kram från Snorkel