Min vän dricker, skär sig och försökt ta sitt liv.

Hej! Jag har en kompis som jag har känt i 5 år, men vi har inte hängt så mycket utan bara snackat lite ibland.

Nu har vi träffats lite mer, men vi känner fortfarande inte varandra så bra. Hen blev väldigt full senaste gången vi var på en fest och mådde väldigt dåligt.

Hen började även ta upp knivar och skulle skära sig, satte händerna på spisplattan som var på. Detta har hänt flera gånger vid andra tillfällen där alkohol är inblandat. Efter att hen nyktrat till lite och jag kunde föra en diskussion med hen gick vi in till ett enskilt rum och jag frågade hur hen på riktigt mår.

De andra gångerna hen gjort såhär säger hen alltid att allt är bra, men att hen bara blev för full. Men denna gången berättade hen för mig att hen har mått dåligt i ca 2 och har sovit extremt dåligt sen dess.

Nu har personen varit nära på att ta sitt liv ett antal gånger, skurit sig själv och dricker när hen är själv och med andra för att dölja sina känslor.

Hen säger att hen inte ser någon mening med någonting, aldrig känner sig glad, vill inte vakna på morgonen, äter ingenting, sover ingenting på nätterna och hör röster i huvudet (ord såsom ”X” och ”Y”).

Det värsta är att ingen vet någonting, inga vänner och inte hans familj. De har verkligen ingen aning.

Jag är den enda som vet och jag kommer såklart inte säga något till någon för då är jag rädd att hen tar sitt liv, för jag lovade att hålla det hemligt.

Men om hen skulle ta sitt liv känns det fruktansvärt att vara den enda som vetat om det och inte gjort något. Jag frågade om hen kunde tänka sig att söka hjälp och jag föreslog massa olika saker och att jag kan hjälpa hen, men hen sa bara att det inte kommer hjälpa och bara bli värre.

Det är ju svårt att tvinga en person man inte känner så bra till något. Vet verkligen inte vad jag ska göra och är jätteorolig, då hen varit nära på att ta livet av sig!

Vad ska jag göra?

Hej, tack för ditt brev.

Att ha en kompis, eller någon annan man tycker om, som mår jättedåligt och uttrycker att den inte vill leva längre, så jobbigt och smärtsamt det är! Man känner sig lätt förtvivlad, att man inte räcker till, rädd och osäker på hur man ska kunna hjälpa.

Känslor av ilska eller irritation är inte heller ovanligt, man kan känna sig sviken för att vännen hellre tar sitt liv än att vara tillsammans med mig, man kan bli rädd för att bli lämnad.

Att se någon ständigt vara ledsen och må dåligt, det sliter på en själv och den relation man har till den som mår så dåligt.

Du och din vän har känt varandra ganska länge, men börjat umgås mera nu på senare tid. Du har börjat upptäcka att din vän mår jättedåligt, skär sig, får s-tankar, hör röster mm, särskilt så alkohol finns med i bilden. Synnerligen allvarligt. Dels att då man mår så pass dåligt som du beskriver att din vän gör,

Dels det beteende din vän uppvisar, så är man säkerligen deprimerad, då hör just mörka tankar, en pessimistisk livssyn, noll hopp och noll insikt, till sjukdomsbilden.

Man tror inte på hjälp och man tror inte på lösning eller framtid. Det mesta är negativt och mörkt.

Dels då alkoholen. Som du vet tar alkohol bort omdöme, förnuft, och logiskt tänkande, man kan inte tänka klart och redigt, man blir ”spontan” och gör saker som man inte skulle gjort i nyktert tillstånd. Till exempel försöka ta sitt liv eller skära sig mera. Alkohol

”dövar” kortsiktigt, men samtidigt så förstärker alkohol de känslor man har i stunden, är man ledsen så blir man ännu ledsnare, glad så blir känsla ännu starkare, med mera. ( om du vill kan du gå in på ”riskbruk” på denna webbsida och kolla på en film om vad som händer i hjärnan då man druckit alkohol)

Snorkel - Vad händer i hjärnan vid beroende

Finns det kanske ett missbruk med i bilden, du skriver att din vän dricker då hen är ensam. (läs under Snorkel vad är och vad göra, ”riskbruk”)

Att inte få sova under långa perioder gör att man blir helt förvirrad, tappar omdöme, verklighetsuppfattning, kan höra röster och se syner. Det användes som tortyr förr i tiden, drev människor till ”vansinne”.

Det är mycket viktigt i första steget att din vän får hjälp att sova, återhämta sig.

Så precis som du befarar så finns det en stor risk för din vän, med hens dåliga mående, alkoholen och sömnbristen. Och ingen som vet förutom du.

Din vän sätter dig i en väldigt svår situation, hur ska du kunna leva med denna ovisshet, vara en vän då? Förstår din vän hur detta blir för dig, vilken börda DU får ansvara för? Just detta med att säga ”du får inte berätta för då tar jag livet av mig” så vanligt  tyvärr då någon mår såhär dåligt, och så fruktansvärt svårt.

Men den finns en enormt mycket större risk att det slutar illa för din vän om hen inte får hjälp och behandling, allt det mörka och svarta finns kvar och växer. Utan förändring så blir det värre, inte med hjälp och behandling.

Din vän är säkert rädd för vad som ska hända, rädd att inse hur dåligt hen mår, rädd för vad andra ska säga och tycka. Har mått dåligt länge och ser ingen väg ut.

MEN DET FINNS HJÄLP OCH BEHANDLING, DU måste tro på det.

Man kan aldrig som kompis eller anhörig ta ansvar för någon annans liv! Det enda man kan göra är att berätta för föräldrar, andra vuxna, som kan erbjuda hjälp och behandling. Ens kompis som mår dåligt brukar inte vilja att man ska berätta, det hör till bilden då man är nedstämd och deprimerad. Men man ska alltid se till att kompisen får den hjälpen. När man mår så dåligt, har självmordstankar, då behöver man hjälp av vuxna och professionell kunnig personal som vet vad det handlar om! Du måste prata med din väns föräldrar, ta dina föräldrar till hjälp om det är svårt.

Visa kanske ditt brev hit och ditt svar, så att de verkligen förstår allvaret.

Vad man kan göra som kompis är att berätta att man är orolig, att man är rädd att mista, beskriva vad man ser  vad man ser, ta reda på fakta. Googla om så är.

Du kan också hänvisa till Snorkels webbsida www.snorkel.se  där det finns information och tips, under VAD ÄR och VAD GÖRA, om självskada, tankar på att inte vilja leva, krisfärdigheter, riskbruk med mera.

Men din vän behöver en ordentlig läkarbedömning, kanske medicinering för att komma ur det värsta måendet och kunna ta emot hjälp, viktigt att få hjälp att kunna sova etc.

Som vän kan man säga att man finns där som kompis, erbjuda sig att tillsammans berätta för föräldrar/annan vuxen, att vi kan göra positiva saker tillsammans, stötta förändringar och jobba med strategier för att må bättre, tillsammans. o.s.v.

Men att man inte kan stå ensam att veta hur dåligt kompisen mår ”titta på”, man måste agera. Så tufft och svårt för dig men det enda rätta.

Sköt om dig själv, du hjälper din vän bäst med att du själv mår bra, inte tyngs ned av vännens dåliga mående.

Och du behöver ta hand om dig själv för att orka. Många kramar Snorkel.

Skriv igen i frågelådan om du vill, men det viktiga är att din vän får hjälp snarast.