Blir så arg för "ingenting"

Hej! Jag är 17 år och tjej, och jag känner att det är något fel på mig eftersom det känns som att jag upplever extrema humörsvängningar. Jag har upplevt dessa sedan jag var 11 år gammal men jag tror att de har börjat påverka familj, vänner och andra relationer, och jag har ingen aning om vad jag ska göra. Vissa månader kan jag känna mig helt vanlig och må jättebra, och sedan kan det svänga helt och jag blir irriterad och arg på minsta lilla. Under tiden jag är arg kan jag inte kontrollera vad jag gör eller säger mot min familj under några timmar tills jag lugnar ner mig och börjar må jättebra igen och pratar med dem som att inget har hänt tills de säger något som triggar mig igen. Detta kan också pågå i månader tills jag börjar må vanligt igen och inser vad jag har gjort. Då känner jag mig jätteledsen, ångrar allt jag har sagt, och kan inte sova för att det är det ända jag tänker på. Detta har blivit värre under de senaste åren vilket gör det svårt att fokusera på t.ex. skolan eftersom att jag är för trött och får max 4 h sömn. Jag har försökt hitta lösningar till detta på nätet där jag har läst att jag måste hitta vad som triggar mig för att sedan försöka fixa problemet eller något liknade, men jag har faktiskt ingen aning om vad som triggar mig. Det kan vara vad som helt så det är jättesvårt för mig att fixa problemet själv, vilket jag verkligen vill göra för att jag är rädd för att skada något mentalt och kanske till och med fysiskt ifall jag inte fixat detta. Andra tidsperioder känner jag att jag har för mycket energi, vilket också leder till att jag inte kan sova som i sin tur också påverkar skolan. Men under dessa perioder så känns det som att jag klarar av vad som helst och vill jobba med allt på en gång hela tiden (ex. plugga allt möjligt, läsa alla böcker jag äger, lära mig något nytt), som leder till att jag inte får någonting gjort för att jag fokuserar på så mycket samtidigt. Jag sätter för höga mål som sedan leder till att jag ”sviker” mig själv när jag inser att jag inte kan nå dem, och sedan blir jag jätteledsen igen och känner mig helt tom och värdelös. Jag brukar också göra väldigt impulsiva beslut (ex. ringa eller sms:a någon utan avbrott, ändra mitt utseende) som jag senare ångrar. Tröttheten får mig till och med att se saker i ögonvrån och känna som att insekter kryper på mig, vilket får mig att känna mig helt galen. Jag är också rätt för att bli väldigt deprimerad om jag inte gör något åt detta eftersom att jag kände mig väldigt deprimerad när jag var runt 13 år, vilket resulterade i självskadebeteende, som sedan helt plötsligt försvann en dag då jag började må bra igen utan någon anledning eller någon hjälp. Jag vet inte vad som har hänt med mig. Förr brukade jag klara av skolan väldigt bra, men nu när det har blivit värre så klarar jag inte ens av att lyssna på läraren under en lektion utan att antingen bli irriterad eller känna att jag inte finns på riktigt och inte lyssna på vad läraren säger alls. Detta får mig att må jättedåligt eftersom jag älskar skolan och det är det som gör mig gladast, och nu är det bara ibland jag känner att jag kan fokusera på det utan att behöva tänka på något annat. Jag skriver detta för att jag inte vill gå in i väggen och för att jag inte vet var jag ska söka hjälp. Just nu är det största problemet att jag blir arg utan anledning och om jag inte gör något kommer jag bara att må sämre. Jag vill helst inte berätta allt för mina föräldrar för att jag vet att deras svar kommer irritera mig och resultera i att jag inte kommer vilja ha någon hjälp alls. Jag vill bara känna mig vanlig igen utan att ha massa saker att oroa mig över och förstöra alla mina relationer samtidigt som att jag känner mig helt galen. Jag har förlorat många vänner och sårat familjemedlemmar på grund av detta och jag vill verkligen inte att det händer igen.

Hej, tack för ditt brev.

Du har verkligen kämpat med, som du skriver, "extrema humörsvängningar" som fått många negativa konsekvenser för dig i livet, både i skolan, med kompisar och hemma.

Har ingen annan reagerat, funderat på hur du mår, har det och fungerar? Tänkt tanken att du behöver hjälp?

Det finns flera olika orsaker till humörsvängningar, allt från hormoner vid t.ex. puberteten, menstruation eller problem med sköldkörteln  till NPF diagnoser som ADHD med impulsivitet, koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet eller diagnos IPS, "känslomässig instabil personlighet" m.fl. Personer med IPS har ofta självskadebeteende, svänger i humör och personlighet, har impulsivitet samt lite "allt eller inget-tänk". IPS är en diagnos som inte ställs till unga under 18 år, men man gör ändå bedömning och det finns en behandling som heter DBT, som finns både för unga och vuxna. (läs mera Snorkel - Självskadebeteende)

Det är jättesvårt att säga vad just dina humörsvängningar beror på, man behöver göra en ordentlig bedömning och utredning. Du är 17 år så det görs i första hand på Bup. (om du inte fyller 18 inom kort)

Det du kan börja med är att läsa på lite mera, se vad du kan känna igen, och prata med mentor och elevhälsan på din skola, beskriva precis som du gjort här. Sedan absolut prata med dina föräldrar, men eftersom du är lite orolig för deras svar, så kanske du pratar med elevhälsan först, så kan du få stöd därifrån. När du fyller 18 blir du myndig och behöver inte ha vårdnadshavare med i kontakten om du inte vill.

Du hade läst på nätet att man skulle ha koll på "triggers" samt "lösa problemet". Vilket ju låter jättesvårt eftersom man sällan i förväg vet om "problemet" reaktionen kommer snabbt och spontant, vid svåra situationer.

DBT- dialektisk beteendeterapi ges som grupp och individualterapi vid både IPS och ADHD. Det bygger på beteendeanalys, att ha lite mera koll på situationer, tankar, känslor, kroppsreaktioner, sin sårbarhet och det man GÖR (i ditt fall blir du arg på kanske olika sätt) och vilka konsekvenser det får på kort och lång sikt.

Läs mera om självskadande beteende här 

Du kan testa beteendeanalys som finns på www.snorkel.se startsidan, "se varför du gör som du gör". Se instruktionsfilmen, läs informationen, se exempelkedjor, målsättningar och alternativa beteenden.

När du provar att göra egna analyser över ett beteende så starta med "färdiga alternativ" det är lättare. Du skriver att du "blir arg utan anledning" men tro mig, anledningen finns där, nån liten tanke, nån min hos någon, något du upplever och tolkar...  Man kan träna på att bli bättre på att upptäcka detta och då använda tekniker för att lugna sig själv.

Man jobbar också med medveten närvaro- mindfulness, att stanna upp och bli medveten om vad man till exempel tänker och känner, utan att agera, vara i nuet. Du kan läsa mera och hitta övningar om mindfulness här Snorkel - Mindfulness och även i vår app Snorkelövning, med många inspelade röstövningar och instruktioner. (Mindfulness är bra då man lätt "far iväg i sina tankar, och har svårt att fokusera)

Känsloreglering är en annan viktig färdighet, att "förlänga stubinen, träna på att inte explodera direkt, kunna slappna av, andas lugnt, spänna av i kroppen, se vad man vill göra men "välja sina krig". 

Appen Skills Uppsala Snorkel reglera känslor (använd kod x330) handlar om det, vilka känslor vi har, vad känslan vill få oss att göra samt övningar i känsloreglering. Testa till exempel att vara arg och skälla på någon när du är helt avslappnad i kroppen och andas lugnt, det går liksom inte...

Detta var en liten bit på vägen, fundera lite, läs mera, prata med elevhälsan på skolan.

Skriv gärna igen i frågelådan om du vill, läs också andras frågor och svar.

Kram Snorkel