Tänker tankar på att inte vilja leva så fort jag förlorar en vän.

Hej… jag undrar hur jag ska göra för att inte tänka på att ta mitt liv så fort jag förlorar någon vän.

Det började med att jag alltid ville ta mitt liv varje gång jag förlorade någon i somras när min mormor dog i cancer för då kände jag att så länge inte hon finns så vill jag ej leva för jag vill vara med henne.

Och så har jag haft mina underbara vänner som stöttar mig men om jag förlorar en vän så vill jag bara ta livet av mig… Jag vet ej hur jag ska berätta för min kurator om det.

Och så känns det hela tiden som om jag är ensam fast jag ej är det. Vad kan allt detta bero på? Har jag depression eller är det något annat?

Hej tack för ditt mail.

Du reagerar stark då du förlorar någon som står dig nära, någon som betyder mycket för dig. Det gör vi nog alla, men för dig blir det så att du börjat tänka tankar på att inte vilja leva.

Då man har tankar på att inte vilja leva brukar det handla om att man ”absolut inte vill ha det som man har det” att man inte lever det liv man vill och orkar leva.

Att man har svårigheter i sitt liv som man inte klarar av att hantera och som ger starkt obehag och ångest.

Denna starka ångest ”gör ont” är smärtsam, och han vill bara fly bort ifrån den, ”få slut” på den.

Typiska tankar som brukar komma INNAN tankar på att inte vilja leva är;

"Jag kan inte ta mig ur det här"

"det kommer alltid att vara så här"

"det här är outhärdigt"

”står inte ut”

Kom ihåg att de känslor (ledsen, rädd, skamsen eller något annat) du upplever är sanna.

De är också plågsamma, men samtidigt, hur konstigt det än kan låta, helt ofarliga. De är känslor helt enkelt.

Och kom ihåg att tankarna här ovanför är just TANKAR och ingenting annat. Det är stor skillnad på att tänka tankar, och på att FAKTISKT FÖLJA DEM, AGERA OCH GÖRA SAKER EFTER DEM.

Det är inte fel, dåligt eller svagt att tänka tankar på att inte vilja leva, det är ett försök till att hantera svåra problem när vi upplever dem som omöjliga att stå ut med, man vill fly ifrån starkt obehag.

När vi upplever det som om detta aldrig kommer att sluta, och att det är omöjligt att stå ut. På ett sätt kan man se tankar på att inte vilja leva som ett försök att lösa dessa ”problem” dessa tankar att jag ”klarar inte detta” .

När man tänker dessa tankar, kan man stanna till och ställa sig de här två frågorna;

1) Vilken känsla skulle jag vilja bli av med?

2) Vilket problem skulle vara löst om jag inte levde? Vad är det jag vill fly ifrån?

En sak som kan vara bra att göra när man märker att man har tankar på att inte vilja leva är att försöka fundera på dom två frågorna, och även prata om dom med någon man känner förtroende för.

Just sorg, att ha mist någon kär och betydelsefull, gör väldigt ont. Och man tänker just sådana tankar ”hur ska jag kunna leva vidare utan”.

Sorg är väldigt stark i början, men lägger sig lite så småningom, man saknar kanske alltid, som t.ex. din mormor som dog i somras, men den värsta smärtan lägger sig och man går trots allt vidare i livet. Kan du känna igen det?

Det finns bra sätt för hur man kan förändra känslor, eller acceptera känslor, även om de är mycket starka och jobbiga. Och om man pratar med någon kan man få hjälp att lösa problem som kan verka omöjliga att lösa.

En annan sak som kan vara bra att göra då man märker att man har tankar på att inte vilja leva, är att göra upp en liten KRISPLAN på saker man kan göra tills det starkaste obehaget lägger sig.

Det viktigaste är att det är en ganska enkel plan som man kan följa även om man mår dåligt.

Att faktiskt aktivt GÖRA något, resa sig upp och aktivera sig, för att bryta att man fastnar i negativa tankar, det räcker inte med att tänka ”jag ska/får inte tänka så här”.

Exempel på saker i en krisplan - Inte vara ensam, man kan försöka ha sällskap av någon eller prata/chatta med någon. (ha förslag på vem/vilka)

- Göra saker som man brukar tycka om, eller som brukar göra en glad i vanliga fall. (ha tydliga exempel i din krisplan) även om det inte känns lockande i stunden.

- Göra något som man brukar lyckas med t.ex favorit kakan, (ha tydliga exempel i din krisplan)

- Ökad fysisk aktivitet ( armävningar, "heta stolen", springträna)

- Avslappningsövningar, mindfulness och självtröst. ( se krisfärdigheter) - Göra saker som fungerat vid tidigare tillfälle då jag mått dåligt. - Se också "krisfärdigheter" under fliken "vad göra".

Det är viktigt att prata med någon om dina tankar, berätta hur du tänker och känner. Var inte ensam med dem! Det finns alltid en möjlighet att förändra en situation och en känsla, även om det inte känns så just då det är som jobbigast.

Tankar påverkar och styr oss väldigt mycket, det är vårat ”självprat” och som att ha någon som går bredvid hela tiden och kommenterar det vi gör och det som händer.

Tankar är ingen sanning, men om vi TROR på tankarna, om vi FÖLJER dem, så får det konsekvenser för oss.

Tror på att vi kommer att misslyckas, inte kan, är för svårt, inte är ok, inte är gillade etc. Ofta tror vi och följer de negativa tankarna, men inte de positiva, att vi kan, klarar, kommer att fixa, är bra på detta, är fina, trevliga, älskade etc.

De tankarna tvivlar vi på hela tiden. På denna webbsida, som handlar om psykisk ohälsa hos unga, finns en mängd information och verktyg, strategier för att hantera psykisk ohälsa. .

Annat som kan vara till hjälp, då du fastnar i dina negativa tankar, när de kommer, är att ifrågasätta dem lite, inte ta dem för annat än tankar, inte någon sanning.

Det är en skillnad att tänka;

-Jag ger upp! eller -Jag ska pröva ett annat sätt

-Jag kan inte göra bättre eller -jag kan alltid bli bättre

-jag kommer aldrig att klara det eller -jag ska lära mig hur man gör

-Det här är för svårt eller -Det här kanske tar lite längre tid

Man kan också träna på att föreställa sig sina tankar som kommer och går, som en kassörska som sitter vid löpandebandet på affären. Hon tar upp en vara, tittar på den, scannar av den och låter den försvinna på bandet, och tar en ny vara.

Hon fastnar inte vid en vara, börjar titta noga, fundera var den kommer ifrån, vad den ska användas till, om den är bra eller dålig.

Träna på samma sätt med dina tankar ”där kom en tanke att… den gör mig orolig, där kom en tanke att.. o.s.v släpp den sedan.

Medveten närvaro, att styra sitt medvetande och sitt fokus, är en annan strategi. Träna på att vara här och nu istället för att fastna i tankar på saker som redan hänt, som vi inte kan göra ogjorda, eller oro iför framtiden som vi inte vet något om.

Det finns en hel del övningar och information på webbsidan och i våra appar. Skills och Snorkelövning

Du funderar på hur du ska kunna berätta om detta för kurator på din skola, du kanske kan visa henne ditt mail och ditt svar?

Ni kan sedan göra en ”krisplan” tillsammans och prata om vad du kan göra nästa gång du står inför att mista någon som betyder mycket för dig.

Veta hur du kan reglera dina starka känslor. ”STÅ UT” till det värsta lagt sig.

Tipsar också om att ladda ner Snorkel känsloreglering Skills Uppsala Snorkel reglera känsla, använd kod x330 (gör sedan eget enkelt lösenord).

Som handlar om känslor, varför vi har dem, beteenden som hänger ihop med känslor.

Du och kurator kan också prova beteendeanalys, finns på webbsidans startsida.

Ett sätt att se hur man fastnar i negativa beteenden, och hur de påverkar på kort och lång sikt. I ditt fall att du i ”kris” tänker tankar på att inte vilja leva.

Man kan lära sig om sig själv, beteendemönster, konsekvenser och fundera på alternativa sätt att hantera situationer.

Hoppas detta kan vara en bit på vägen, skriv igen i frågelådan om du vill.

Kram Snorkel