Mår jättedåligt och har s-tankar

Hej snorkel. Jag är en tjej som mår jättedåligt. Jag har mått så här i ungefär 1 år, jag har självmordstankar men vågar inte ta livet av mig. Mina tankar består av att jag inte är bra nog, jag är lat, jag inte förtjänar att leva mm.

Detta beteende har gått upp och ner, på kvällen gråter jag tills jag skakar och vill bara dö, på morgonen är det bara att stiga upp, gå till skolan och låtsas att ingenting har hänt. Ingen vet om att jag mår så här dåligt, fast mamma vet om lite grann, men hon tror bara att det är hormoner.

Jag orkar inte göra någonting vilket har lett till att jag inte orkar städa rummet. Pappa såg det och sa åt mig att städa det, men jag orkade verkligen inte det. Så dagen efter började jag städa lite grann, fast pappa skrek på mig ändå. Jag har inga vänner, förutom en som är jättedryg.

Jag känner att livet inte är värt att leva mer. Hjälp mig snorkel.

Hej, tack för ditt brev.

Du har mått dåligt i 1 år, utan att berätta, utan att få förståelse, hjälp och stöd. Du har en massa negativa tankar om att du inte är bra nog, att du bara är lat när du inte orkar och att du inte förtjänar att leva. Det låter verkligen som om du fastnat i negativa tankar och nedstämdhet. När man är nedstämd så tänker man mera mörkt och tungt, det hör till. Men det leder till mera nedstämdhet, mera negativa tankar och negativ självbild, passivitet, orkeslöshet och hopplöshetstankar, i en ond cirkel.

Våra tankar påverkar oss jättemycket, det är som att ha någon gående bredvid en hela tiden som kommenterar det man gör och upplever. Säger åt en att man är fel, gör fel, inte duger och att något hemskt kommer att hända. Det är klart att man påverkas om man ständigt får höra sånt. Vi har en tendens att tro på våra negativa tankar, de positiva om att vi är bra, eller att bra saker kan hända, dem tror och lyssnar vi inte på. Läs mera om Snorkel - Tankar

När vi har det svårt och känner oss översköljda av plågsamma känslor och tankar, som ledsenhet, ångest eller ensamhet, när vi tänker att det aldrig kan bli bättre eller att ingen hjälp eller lindring finns att få, när allt man vill är att slippa det som gör så ont inuti. 
Eller när livssituationen känns allt igenom hopplös och svår. Då ligger det nära till hands att börja tänka tankar på att inte vilja leva längre.
Det är inte så ovanligt. Minst hälften av alla svenskar har någon gång TÄNKT på att inte orka leva.

Det är ett tecken på att man inte lever det liv man vill leva, att man har svårt att hantera antingen svåra och starka känslor eller andra problem i livssituationen.

Typiska tankar som brukar komma INNAN tankar på att inte vilja leva är;
"Jag kan inte ta mig ur det här"
"det kommer alltid att vara så här"
"det här är outhärdligt"

Tankarna här ovanför är just TANKAR och ingenting annat, ingen sanning.
Det är inte fel, dåligt eller svagt att tänka tankar på att inte vilja leva, det är ett försök till att hantera svåra problem när vi upplever dem som omöjliga att fly ifrån. När vi upplever det som om detta aldrig kommer att sluta, och att det är omöjligt att stå ut.

Läs mera om Snorkel - Tankar på att inte vilja leva
Du behöver verkligen berätta och prata med någon om dina tankar och känslor, berätta hur du mår, tänker och känner. 

Var inte ensam med dem! Det finns alltid en möjlighet att förändra en situation, även om det inte känns så just nu.

På ett sätt kan man se tankar på att inte vilja leva som ett försök att lösa dessa problem. När man tänker dessa tankar, kan man stanna till och ställa sig de här två frågorna;
1) Vilken känsla skulle jag vilja bli av med?
2) Vilket problem skulle vara löst om jag inte levde?
Vad är det jag vill fly och slippa ifrån?

Du har inte berättat för dina föräldrar om hur du mår, hur ledsen och förtvivlad du är. Du låtsas som om ingenting hänt. Det gör att dina föräldrar inte har förstått. Du måste berätta, så att ni tillsammans kan fundera över vilken hjälpa du behöver, vad som skulle hjälpa dig bäst. 

Kontakt med skolan, elevhälsa, första linjen mottagning, Vårdcentral och/eller Bup. Få någon att prata med och få hjälp med vad du kan göra för att må bättre, bryta dina negativa tankar.

Om det är svårt att prata och berätta, ibland vet man knappt själv hur och vad man tänker och känner, så kan du visa ditt brev. Eller skriva ett brev till mamma och pappa.

Ni kan tillsammans läsa mera på www.snorkel.se om just nedstämdhet, negativa tankar, och tankar på att inte vilja leva och vad man kan göra. Läs också andras frågor/svar i frågelådan.

Vänta inte, berätta för mamma och pappa genast.

Läs mera på www.snorkel.se 

Skriv gärna igen och berätta om hur det går för dig.

Kram Snorkel