Hur berätta att jag skär mig??

Fråga

Jag skär mig. Jag är en 12 årig tjej, ingen vet om att jag skär mig. Jag vill kunna berätta för min mamma men jag vet inte hur..... Snälla hjälp..!

Svar

Hej, tack för ditt mail.

Du skär dig själv, gör dig själv illa, och utifrån ditt bekymmer, att ingen vet att du gör det och hur svårt det känns att berätta för din mamma om det, så gissar jag att du har märkt att det inte är helt enkelt att sluta!!!

Det brukar ofta vara så att det blir värre och värre, att man skär sig oftare och mera, att fler och fler situationer väcker suget och behovet att skära sig!

Som du säkert vet själv så kan man känna ett sorts lugn, att ångest oro och inre smärta sjunker undan genast efter då man har gjort sig själv illa, men efter ett tag så kommer alla känslor tillbaka, och man kan också känna skult och skam över det man gjort.

Att göra sig själv illa blir en fälla, en ond cirkel av starka tunhga och svåra känslor, som bara förvärras på sikt.

Du vill berätta för din mamma, men vet inte hur. Det är viktigt att du gör det snarats, för att du ska få den hjälp och det stöd du behöver för att hitta andra sätt att hentera och klara av starka känslor och svåra situationer, utan att göra dig själv illa.

Du behöver förståelse och stöd från dina nära och din omgivning. Och du behöver hjälp från någon utifrån, från någon behandlare som kan hjälpa dig sluta med att göra dig illa.

 

Välj ett tillfälle då din mamma har tid, berätta att du vill säga något viktigt, och berätta att du är rädd för hur hon ska reagera.

Sätt er ner och kolla på den här sidan tillsammans, kolla under fliken "självskadande beteende" där finns information, läs också andras frågor och svar i frågelådan, om att göra sig själv illa.

Du kan också skriva ett brev till din mamma, om det känns lättare, skriv hur du tänker och känner, kanske be henne kolla på hemsidan på dessa saker, innan ni två pratar med varandra. Då kan hon också få tid att lugna sig lite om hon blir rädd och upprörd.

Vänta inte, utan planera att berätta för din mamma snarast. Om hon eller du vill prata med BUP, så kan ni ringa på telefonrådgivning. , och även få en tid för bedömning och behandling, dvs. hjälp.

Annars kontakta elevhälsan på din skola.

 

Skriv igen och berätta hur det gick, hur du gjorde.

Det finns hjälp för detta, du ska inte gå ensam. Kram Snorkel