Panikattacker

Hej! Jag är en tjej på 14 år som har fått ett antal ångestattacker. Det började i början av skolan när vi hade högläsning. Jag började skaka och det svartnade för ögonen. Så då gick jag ut till toan och så satt jag där i ca fem minuter. Nån vecka gick och inget hände. Men en gång när vi hade genomgång på engelskan hände det igen, likadant som förra gången fast värre. Jag skakade, fick andningssvårigheter och det kändes som om jag skulle spy. Så då sa jag till läraren att jag ä ville gå hem. Illamåendet satt i i ungefär en kvart sen var allt som vanligt igen. Men sen var jag hemma i två dar. Det var nog inte för att jag mådde dåligt utan mer för att jag var rädd för att må sådär igen. Innan allt det där hände gick jag på stan nästan varje vecka men nu efter den andra gången gick jag på stan med min mamma, och då kändes det verkligen som jag skulle spy. Det var Skitläskigt. Mamma sa flera gånger till mig, du är inte blek du kommer inte att spy. Men då tror jag rädslan tog övertaget så då spran jag ut och satt mig i bilen. Väl ute i bilen mådde jag bra igen men varje gång jag går till stan så får jag en sån där äcklig klump i halsen och mår illa. Jag vill inte må så här längre jag vill kunna gå till skolan, kunna gå på stan med mamma eller kompisar, kunna gå på bio, och allt annat en normal tjej kan göra. Men jag vågar inte längre, jag vill verkligen få ett stopp på detta! Tack / Förresten, jag går till skolpsykologen en gång i veckan.

Hej, så bra att du fått hjälp hos din skolpsykolog! Hon kan på ett helt annat sätt hjlpa dig när ni träfas i samtal flera gånger, än jag kan bara av att skriva ett svar på den här websidan.. Jag vill ändå svara dig, eftersom du beskriver så bra hur panikattacker kan starta och utvecklar, till att det nästan "tar över" ens liv och begränsar allt man vill och vågar!! Och någon annan kanske kan bli hjälpt av att läsa din fråga och svar. Har du läst mera på den här sidan om vad ångest är, varför man har ångest och vad man kan göra?? För dig startade det hela när ni hade högläsning i skolan, kanske tyckte du redan innan att det var läskigt, kanske var rädd att läsa fel eller att någon skulle skratta. Du kanske också var lite extra sårbar den dagen, sovit eller ätit dåligt, hade ansträngt dig innan eller var lite förkyld eller så. Hur som helt så blev situationen jobbig för dig och du fick ångest, kände ett starkt starkt obehag i kroppen som du löste med att "fly iväg", dvs. gick ut på toaletten. Attacken la sig, men efteråt var du rädd att känna såhär igen, rädd att tappa kontrollen. Man brukar då också bli extra vaksam över vad som händer i kroppen, känner efter så att man ska vara "beredd" om det börjar kännas igen.. Just denna vaksamhet gör att man tolkar det som att en attack är påväg vid minsta lilla "pirr i magen" man är rädd hela tiden. Och det blossar lätt upp en sådan ångestattack igen, som man åter igen löser genom att "fly iväg" som du också gjorde då du satte dig i bilen igen. Sedan kan det gå snabbt att man lättare och lättare blir rädd i fler och fler situationer, man börjar gå ifrån flera situiationer och börjar undvika situationer som man är rädd för att få ångest i. Läs också om detta under "rädd för ångestsymtom" under vad är ångest.. För att övervinna ångest måste man börja träna på att göra just det man är rädd för, man gör det i små steg. För dig gäller det att utmana och vara i de situationer du just beskrivit. Gå i skolan, gå på stan, bio etc. Gå dit och stanna kvar FAST man får ångest. Använda andnings och avslappningsövningar och vänta på att ångesten avtar, för det gör den!! När man undviker och flyr ifrån situationen så säger man bara till sig själv "detta är livsfarligt" och ångesten fortsätter och ökar. Jag hoppas att det är just det här som skolpsykologen på din skola hjälper dig med nu!! Skriv görna och berätta om hur just du jobbar med dina panikattacker! Många kramar Snorkel.