Misstänker att en kompis inte mår bra

En kompis i min klass ser ut att må jätte dåligt. Innan pratade hon alltid och var alltid glad men nu ler hon knappt och vi har alla sett att hon inte mår bra. Hon hade blåmärken på halsen och när jag frågade hur de va och va hon hade gjort så sa hon att hon ramlat. Vi (hennes kompisar) har pratat om det här och vi vet inte vad vi ska göra. Hon äter ingenting på lunchen heller men hon säger att hon ätit/ska äta mycket sen. Vad ska vi göra?

Hej, tack för ditt mail. En knepig fråga, vad gör man då man uppfattar att en kompis inte mår bra! Ni har sett en hel del tecken och förändringar, bl.a. att hon tidigare var glad och pratsam men nu knappt ler, att hon har blåmärken på halsen, och att hon slutat äta i matsalen. När man blir orolig för någon annan, särskilt en kompis, så är det lätt så att man tänker att man inte vill tränga sig på, blir lite sårad om man frågar hur kompisen mår i största välmenad, men kanske får något argt och vresigt som svar eller att man tänker att kompisen får nog redan hjälp från annat håll. Risken finns att någon går där och mår jättedåligt, men ingenting händer. När man mår dåligt saknar man ofta förmågan att själv söka hjälp, kanske något gör att man skäms eller inte vill berätta, känner att det inte finns något att göra åt det ändå, ingen idé att berätta. Att på ett lugnt och ohotande sätt ta upp detta med kompisen, men inte då ni är alla på en gång, utan ta det "öga mot öga" tala om vad ni ser, vad ni känner, uttryck er oro. Och att ni inte kan känna er lugna förrär någon vuxen pratat med henne, mentor, skolsköterska eller kurator. Någon av er kanske kan följa med henne dit, berätta vad ni sett. Om hon slutat äta, och kanske börja gå ned i vikt, så är det kanske ätstörning på gång, och då vill man oftast inte alls att någon utifrån ska "lägga sig i" och tvinga en att börja äta igen. Man har helt enkelt oftast ingen sjukdomsinsikt.. Men det kan ju vara något helt annat. Ni kan också visa kompisen den här sidan, och prata med henne då om er oro och rädsla för hur hon mår. Om detta fortgår och om hon inte vill lyssna på er, ta emot hjälp från vuxna i omgivningen, så ska ni berätta för mentor på skolan om vad ni sett och om er oro. No ska inte gå ensamma och oroaer, någon vuxen behöver få kännedom om kompisens mående. Er komps har bra vänner i er, som ser och uppmärksammar, om hon inte kan ta tills sig det just nu, p.g.a. att hon mår dåligt och inte är sig själv riktigt, så kommer hon i varje fall att se det på längre sikt, då hon mår bättre igen. Många hälsningar Snorkel