Dödsångest och kroppssymtom

Hej, jag är en 18 åring med ångest, hälsoångest dödsångest och massa sånt.

Jag har på senare tid fått ont i kroppen, liksom benen och armarna och det känns som de domnar bort typ.

Har även fått som gåshud på kroppen och att jag börjar frysa och mina händer och fötter är kalla men kroppen är varm.

Jag tror att jag kommer dö och att det är cancer eller något med hjärnan men jag gjorde blodprover i oktober och mr hjärn röntgen för 4 år sedan. Är det något farligt?

Hej, tack för din fråga.

Du kämpar verkligen med en massa ångest, som ger dig symtom från kroppen, som ger dig ytterligare ångest och katastroftankar, i en ond cirkel.

Ångest är smärtsamt och mycket obehagligt ibland, men inte på något sätt farligt. Som du kanske redan vet så är ångest kroppens reaktion på något som man upplever som en "fara". Det är en överlevnadsstrategi som vi haft sedan vi var "grottmänniskor", och helt avgörande för mänsklighetens varande, fortlevnad och utveckling.

Även idag är det viktigt, än om vi inte alls lever med "faror" på samma sätt som förr, då giftiga växter, farliga djur och insekter, vattenmassor och jordskred, och andra krigsinställda infödingar var en stor del i vår vardag.

Vi upplever en "fara, ett obehag", (ofta är reaktionen inlärd utefter tidigare erfarenheter och upplevelser), (och vi har som en "inbyggd scanner" som scannar av omgivningen efter dessa faror vi är rädda för, som att du säkert "känner efter" i kroppen för att känna om du har känningar från kroppen)

Hjärnan signalerar FARA och hela kroppen ställer in sig för att kämpa eller slåss, fly eller undvika denna "upplevda fara, kämpa för överlevnad.

Om man blir jagad av ett livsfarligt djur, och man måste använda alla sina sinnen för att fly och slåss mot detta djur, så behövs en massa "extra styrka" i kroppen. Hjärtat pumpar snabbt, slår hårt, pulsen ökar och andningen blir snabb och ytlig. Detta för att blodet snabbt ska ut till musklerna för att göra oss starka och snabba, andningen blir snabb och ytlig för att syresätta blodet snabbt, av samma anledning. Kroppen blir spänd, musklerna blir försvars och flyktinställda. Vi får tunnelseende - allt fokus på faran, inget annat ska ta uppmärksamheten.

Det är även så att det vi uppmärksamma förstärks och ökar (visst har du sovit bredvid någon som snarkar extra högt, man kan inte tänka på något annat, känns som det ekar i hela rummet). Andra funktioner i kroppen sätts i vila, då de inte behövs i kriget för överlevnad, tex matsmältning, vilket ger olika symtom från mage och tarm. Blod till och syresättning av huden, vilket kan ge symtom och känningar i huden, urinfunktion mm. Det händer mycket i kroppen.

Våra tankar blir också helt fokuserade på allt detta med "faran" och det som händer i kroppen. Fullt fokus och katastroftankar, för att hjärnan vill att vi verkligen ska skydda oss, kämpa för livet. Det är en överlevnadsstrategi som sagt. PROBLEMET är att hjärnan kan inte skilja på en verklig fara, och en fara som bara finns i våra tankar, fantasi och föreställningar, reaktionen och kroppssymtomen blir lika starka. Om dessa symtom i kroppen väcker rädsla så blir det en ond cirkel av allt förvärrad ångest.

Du skulle inte reagera på detta OM du blev jagad av ett farligt djur, och sprang för ditt liv, men om man är hemma i soffan, börjar tänka på något man tycker är hemskt, eller om man har panikångest och "faran" är minsta lilla pirr i magen eller känsla från kroppen, och en stark rädsla för att få en panikattack och just denna rädsla driver igång hela alarmsystemet/paniken, så blir det mycket obehagligt.

Har du någon kontakt inom psykiatrin eller Vårdcentral, har du fått någon hjälp och strategier för känsloreglering och för att hantera din ångest? 

Ångest är kroppens system för att få igång oss, aktivera oss, man behöver få igång kroppens andra system "lugn och ro" systemet.

Om man som du kämpar och kämpar ångesten, kroppen är fullt krigsberedd, andas snabbt och ytligt, har fullt fokus på "faran" spänner hela kroppen, kanske nästan alltid går lite på "helspänn, så pass att du får ont i kroppen, och "tänker paniktankar" (varför släpper det inte, står inte ut, detta är så fruktansvärt, vad ska jag göra, jag måste vara sjuk, jag kommer att dö osv.) just för att du är så rädd att det inte ska släppa och vara något farligt, så tar det mycket längre tid att det släpper, ångesten sjunker.

Man får ytterligare en mycket obehaglig erfarenhet - nästa gång i en liknande situation blir man jätterädd att det ska bli så igen- och så börjar alarmsystemet gå igång just av den rädslan... I en ond cirkel.

På denna webbsida, där man under VAD ÄR och VAD GÖRA hittar strategier och verktyg för att på olika sätt träna sig i att hantera ångest, alltså inte bli så rädd när den kommer, utan bemöta alarmsystemet (om man inte behöver fly eller slåss) med att så att säga- säga till kroppen, "det är ok, lugna ner dig, behövs er inte fly eller slåss"

Viktiga strategier är att andas lugnt, slappna av, distrahera sig själv, skifta fokus, göra saker som får igång lugn o ro-systemet (koppla av ta ett varmt bad/dusch, smörja in sig, se vackra minnesbilder, lyssna på vacker musik mm.

Läs mera på Snorkels webbsida om oro/ångest

Läs också andras frågor/svar i frågelådan om du vill.

Snorkel har också flera appar med verktyg för att må bättre/ hantera ångest.

Beteendecoach, handlar om att förstå sina beteenden och vilka konsekvenser de få.

Situationen, tankar och känslor hänger ihop och påverkar det vi gör. 

Snorkelövning med olika övningar för avslappning och lugn andning

Bup app där finns övningar för "hjälp i kris" och känsloreglering.

Du skrev ingenting om hur din livssituation ser ut, vilken hjälp du fått eller får, om du känner dig väldigt orolig över din hälsa så kontakta din vårdcentral.

Kram från Snorkel