Flykt och undvikande och självmedicinering

Att på olika sätt fly eller undvika svåra, obehagliga eller ångestladdade situationer.

Alla organismer föredrar att undvika situationer som skulle kunna vara skadliga, farliga eller väcker starkt obehag. Genom att undvika eller fly från situationen ökar man sin chans att ”överleva” och man slipper också ångest och obehagliga fysiska symtom som kan uppkomma i den svåra situationen.

Priset för denna ångestlindring är att man begränsar sig mer och mer, och kanske blir rädd och osäker i allt fler och liknade situationer, rädslan sprider sig, man kanske "tar till" allt fler "dövande medel" som alkohol och droger, för att klara av svåra situationer som också är ett flykt/undvikande beteende, och man får ångest över sig själv och skäms över att man just "flyr och undviker att ta tag i saker, och man behöver ta till olika medel för att döva även den känslan, i en ond cirkel som bara blir värre och värre.

För att övervinna sin rädsla behöver man få nya erfarenheter som motbevisar de man tidigare haft, ”att något är farligt” "omöjligt" "kommer inte att klara av". Genom att i steg ta tag i och närma sig, börja jobba med det man är rädd/känner osäkerhet för och tidigare undvikit, bevisar man för sin hjärna att det inte finns någon ”verklig” fara och efter mycket träning minskar reaktionen och styrkan i obehaget, ångesten och de kroppsliga reaktionerna och man får nya erfarenheter som visar att man kan och klarar.

Om du genomför situationen du närmar dig genom att distrahera dig på olika sätt, tänka på annat, blunda eller liknande, så blir inte övningen lika effektiv, det blir också ett sorts undvikande. Genom att vara helt uppmärksam och inte distrahera dig då du tränar får du möjlighet att göra nya erfarenheter och på sikt känna dig mera lugn i och inför den svåra situationen. Du lär dig tex. nya färdigheter i sociala situationer, har verktyg för att klara av sug osv.

Små steg framåt, vara i situationen utan att fly ifrån den. Du kommer att märka att ångesten sjunker. Du får också en större känsla av att kunna klara av situationen och får mera kontroll.

Ju svårare uppgift desto mindre steg, det gör uppgiften lättare att klara av. Då känns inte uppgiften övermäktig. Man kan äta en hel elefant bara man gör det i små steg. För stora steg ökar risken för att det känns för svårt och du ger upp.

Ha en plan över vilka steg du ska öva på, kom ihåg dina mål och belöna dig själv för varje steg du klarar, varje delmål.

 

Självmedicinering

Enligt Wikipedia är självmedicinering en term som inom sjukvården används för att beskriva användandet av läkemedel utan att konsultera en läkare. Termen används ofta för att beskriva en persons användande av alkohol/droger för att "behandla" upplevda men ofta odiagnosticerade psykiska besvär, som stress, ångest, psykiska sjukdomar, funktionsnedsättninger och/eller psykiska trauman. Vid psykiska påprestningar finns risken att en person kan ta till alkohol/droger som en form av "självmedicinering", eftersom drogen erbjuder kortsiktig tillfällig lättnad och lindring från det plågsamma psykiska tillståndet.

Tar till genvägar

När man upplever stark stress och psykisk ohälsa kan man hamna i att ta till genvägar för att få kroppen att slappna av. Man kanske dricker alkohol eller tar en lugnande tablett för att kunna slappna av eller kunna sova. Kortsiktigt kan det göra att man känner sig mer avslappnad med på längre sikt leder det till större problem, en tillvänjning av preparatet som kräver allt större dos samt ett stor risk för missbruk och beroende.

 Kortsiktig lösning- ond cirkel

Att fly/undvika psykiskt dåligt mående genom att ta till alkohol/droger för att döva hjälper bara för stunden. Så fort tabletten eller alkohol försvinner ur kroppen så återkommer rädslan, oron och stressen, ofta ännu starkare. Alla former av undvikandebeteende förstärks och ökar om du fortsätter med dem. Om man tar till alkohol/droger så finns det dessutom en sk rekyleffekt, kroppen uppfattar det som att det är ett gift som man tagit, och försöker på alla sätt motverka giftet, vilket gör att oron och obehaget i kroppen blir ännu större då giftet går ur kroppen, och då är det lätt att man inte står ut, utan tar "en återställare" eller ännu mer droger. Det finns också problemet med hur man mår "dagen efter", en dagen-eftereffekt, droger/alkohol sitter i/finns kvar i kroppen längre än man tror, vilket gör att man mår dåligt även dagen-efter, detta ökar också risken att ta till ytterligare alkohol/droger för att må mindre dåligt, klara av dagen. Allt detta i en eskalerande ond cirkel.

Tillvänjning

När det gäller alkohol och droger så sker det ganska snabbt en tillvänjning, kroppen vänjer sig och "effekten" blir inte lika stor. Snart måste man öka dosen för att få samma lugnande effekt. Du måste hela tiden öka dosen för att dina tankar, din oro eller annat dåligt psykiskt mående ska släppa. Detta förstärker den onda cirkeln ytterligare.

Inget annat känns roligt

Något annat som händer då man använer alkohol/droger som "självmedicinering" flykt och undvikande för att få tyst på orostankar, slippa ångest, bli lugnare eller klara av sociala situationer, är att "självmedicineringen" tar bort och dövar även andra känslor som glädje och lust. Det dröjer inte länge förrän världen i stort känns grå och det mesta känns grått och trist. Saker som man tidigare tyckt om att göra känns inte längre roligt, inget annat än att fortsätta med denna "självmedicinering känns viktigt, det enda du till slut bryr dig om. 

Närma sig och "ta tag i"  

Att bestämma sig och börja jobba för att ta tag i rädslor och svåra situationer utan att ta till alkohol och droger, att ta tag i ett begynnande riskbruk/missbruk. Att söka hjälp om man behöver det, att ha koll på risksituationer, och ha en plan för hur man kan klara av svåra situationer utan alkohol/droger. Det är vägen bort från flykt/undvikande och "självmedicinering".