Min mamma har gått bort.

Hej, tack för ditt brev.

Du har inte skrivit hur gammal du är, bara att du mist din mamma senaste månaden och att du befinner dig i kris och att ”du vet varken ut eller in”, vet inte vad du ska ta dig till.

Oavsett om man mister en gammal mor som funnits med en hela livet, om man mister en ung mor tidigt i livet, då man själv kanske bara är ett barn, om det sker hastigt, plötsligt och oväntat eller om man hunnit ”förbereda sig lite” så blir känslorna oftast näst intill outhärdligt starka när det händer.

Kan bli så att man hamnar i chock, tappar fotfäste och sorgen nästan dränker en.

Sorg är en normal känslomässig reaktion på en förlust av något slag som i stort sett alla människor drabbas av någon gång i livet.

Sorg kan bland annat uppkomma efter dödsfall, trauma, separation, förlust av arbete, sjukdom eller besvikelse när något som man förväntar sig ska hända inte blir av.

Att vara drabbad av sorg är ingen sjukdom, utan en normal och fruktansvärt smärtsam naturlig reaktion.

En sorgereaktion kan dock innebära påtaglig funktionsnedsättning och orsaka sjukdomsliknande symtom som kan påverka både skola, arbete och privatliv på ett dramatiskt sätt.

Man är i chock, allt rasar, man vet varken ”ut eller in”. Vet inte vad man ska ta sig till, som du beskrivet.

Sorg bleknar, sorg lägger sig, men man måste låta det få ta lite tid.

Närmaste tiden efteråt ÄR man helt uppslukad.

Det är vanligt att sorg beskrivs som ett ”arbete eller en process” som den drabbade behöver ta sig igenom. Detta sorgearbete är energikrävande, både psykiskt och fysiskt, och tar tid.

I vissa fall kan sorgeprocessen ge upphov till ett konstant stresstillstånd som inte lämnar utrymme för återhämtning. Återhämtning är viktigt!

Parallellt med sörjandet börjar så smått och pågår hos de flesta, ett ”nyorienteringsarbete” där man försöker reparera tillvaron så att den kan bli så hel som möjligt igen, hitta ett nytt sätt att leva och förhålla sig till livet igen, utan den person man mist..

Omgivningens stöd, förståelse och ”omhändertagande” är viktigt.

Att man får prata, vara ledsen, ”älta lite” mm. Att man verkligen får sörja och visa sin sorg.

Hur ser det ut runt omkring dig, har du ett nätverk som kan stötta och finnas för dig i denna svåra stund?

Sorg och förlust av närstående kan även innebära sekundära förluster, alltså konsekvenser som även de blir ett sorgearbete.

Att man måste flytta, förändrad ekonomi, mista en nära vän man gjort många saker tillsammans med, ökad ensamhet mm.

Sorg kan visa sig på många olika sätt, olika för olika personer.

Ilska, irritabilitet, aggressivitet Ångest, nedstämdhet och förtvivlan Skuldkänslor Passivitet Ambivalens och självförebråelser Längtan efter att återförenas med den som dött eller att återställa situationen som den var före händelsen Overklighetskänslor och en känsla av att den döde finns närvarande.

Kognitiva svårigheter, t ex minnesstörning och koncentrationssvårigheter.

Sömnsvårigheter.

Fysiska förändringar. Sjukdomskänsla, smärta, orkeslöshet, trötthet. Nedsatt eller ökad matlust Infektionskänslighet. Beteende som social isolering, gråtattacker, svårigheter att ta initiativ.

Anpassningssvårigheter.

Tankar och ensamhetskänsla. Brist på känsla av meningsfullhet, inre tomhet, längtan bort. Tankar på att inte orka leva vidare.Tunga tankar som man kan behöva hjälp med att hantera.

Du kan läsa mera på snorkels webbsida under "tankar på att inte vilja leva". Framför allt behöver man berätta för sina närstående om sina tankar, så att man kan få den hjälp man behöver.

Många av symtomen kan finnas kvar under en längre tid efter förlusten, till exempel de kognitiva svårigheterna, svårt att tänka klart, koncentrera sig, fatta beslut och komma ihåg.

Det är viktigt att få sörja, det är också viktigt att få möjlighet till ”vila från sorgen” tillåta sig att må lite bra, göra positiva aktiviteter, umgås med vänner och familj.

Aktiviteter som kan ge en andra saker att fokusera och tänka på.

Återhämtning, att minska på den stress som sorgen innebär, är något annat som är viktigt.

Skapa tillfällen till ”lugn och ro” och vila, använda tekniker som avslappningsövningar, andningsövningar och övningar i medveten närvaro, mindfulness - var här och nu, styra sin uppmärksamhet, till exempel till det man gör, ser, hör etc

Upprätthålla vardagsrutiner, mat, sömn, fysisk aktivitet, i så stor utsträckning som möjligt.

Man kan behöva hjälp, stöd eller sällskap i aktiviteter den första tiden. Även med aktiviteter som att handla, laga mat, tvätta, städa osv.

Normal sorg utvecklas sällan till en depression, även om sorgereaktioner många gånger har mycket gemensamt med depressiva symtom.

Sorg är för det mesta självläkande. Drabbade som redan tidigare har pågående psykiatrisk ohälsa kan ha en ökad sårbarhet som ökar risken för att sorgen kompliceras eller att man ”fastnar i sin sorg”.

Majoriteten av de som drabbas av sorg kommer igenom sorgen på ett okomplicerat sätt.

Ofta är dock vägen dit kantad av hårt arbete, smärta och lidande.

Många kan också uppleva i efterhand att sorgen har lett till en ökad förmåga att uppskatta livet jämfört med tiden före den svåra livshändelsen.

Sorgeprocessen är individuell och det går inte att ange tidsramar för den enskilda individen. Man vet att vissa sorgeprocesser tar längre tid än andra, upp till flera år, exempelvis för föräldrar som har mist ett barn.

Att vara färdig med sin bearbetning av sorgen innebär inte att saknaden försvinner; minnen av den man sörjer finns ofta kvar livet ut, men ger inte upphov till lika mycket smärta.

I vissa situationen, då man kanske blir extra påmind om saknaden, kommer minnen och saknad ”över en” extra starkt.

Läs mera på denna webbsida om känslor och om att hantera starka känslor.

Läs om acceptans, och om att acceptera svåra livshändelser.

Du kan också ha hjälp av avsnittet om krisfärdigheter och vad är och vad göra vid stress.

Snorkel har två appar;

Snorkelövning, med röstövningar och instruktioner, i bland annat andning, krisfärdigheter, avslappning och medveten närvaro. Lyssna och träna för återhämtning.

Skills Snorkel reglera känsla, handlar om känslor, varför vi har känslor och hur man kan träna att hantera starka känslor.

Tillåt dig själv att vara ledsen, tillåt dig själv att vila från sorgen. Om du behöver mera hjälp i din sorg så finns Bup, unga vuxna, Vårdcentral, förstalinjen mottagningar och ordinarie vuxenpsykiatri, allt utifrån behov, var du bor och hur gammal du är.

Att ha någon att prata med, någon som lyssnar, kan vara en stor hjälp i att komma vidare i sin sorg.

Ta hand om dig själv, ta hjälp av dina närmaste. Kram Snorkel