Min flickvän har gjort slut, jag mår så dåligt.

Jag och min flickvän har gjort slut och jag är genomledsen, hon var allt för mig och jag tillbringade så mycket tid och tankar åt henne och nu finns hon inte längre.

Vi hade ett bra förhållande med dalar och gropar men på slutet så fanns inte gnistan kvar. Hon gjorde slut med mig och jag mår så dåligt.

Jag har haft en dålig självkänsla under hela mitt liv och varit mobbad sen jag var 10.

Jag kan inte jobba, äta, studera, kontakta mina kompisar inget. Jag känner att allt är hopplöst och jag vet inte vad jag ska göra. Jag har inga direkt intressen bredvid jobbet och är inte så duktig i skolan. Jag vet svaret nog men är inte säker hur jag ska kontrollera mina känslor.

Hur gör man?

Hej, tack för ditt brev.

Olycklig/obesvarad kärlek och att bli lämnad, blir som en sorg, med ungefär samma reaktioner som vid annan sorg. Man blir chockad, förtvivlad, arg, ledsen, massor av starka känslor och negativa tankar. Man är i kris helt enkelt. Man kan nästan känna sig sjuk, som vid en svår infektion i kroppen. Ingen ork, ingen lust, kan inte äta, svårt att sova, inget känns roligt m.m.

Det blir en faktisk "tomhet" ett tomrum under en period, och man står helt "handfallen" tills man med tiden lyckats fylla detta tomrum med någon eller något annat.

Ibland så genomgår man ”sorgeprocessen”/ sörjer under en period men kan sedan acceptera det som hänt, släppa och gå vidare i livet. Men ibland så fastnar man, kan inte släppa, kan inte komma sig för att göra något annat, börjar dra sig undan, slutar med aktiviteter, slutar träffa vänner, grubblar, ältar o.s.v.

Man har också en tendens att bara minnas, fokusera, på det som var bra. Att det egentligen fanns problem, att det kanske inte VAR så bra som man tänker nu, det inser man inte då man är i kris. Det är också värre att bli lämnad än att vara den som tar steget och lämnar, fast kanske båda vill och känner samma sak.

Känslan att bli "övergiven" att vara ensam, är en svår känsla att bära. Vi tänker att vi är ensammast i världen, inte har någon, fast det kanske inte alls är sant. Vi fastnar i negativa tankar som gör ensamhetskänslan ännu värre. 

Vi fastnar, ältar, tänker negativt, och då finns risken att bli nedstämd/deprimerad till slut.

Det är mycket begripligt att du mår dåligt nu och har massor av frågor i ditt huvud, vad hände egentligen? Varför förändrades allt så plötsligt? Var det något jag gjorde? Är det "fel" på mig. DEn tidigare dåliga självkänslan och tiden med mobbing väcks igen. Det blir svårt att hålla isär DÅ och NU. 

Det behöver ju inta alls vara något särskilt som händer, utan att känslorna förändras under en period. Det är så då man är ung. Man växer åt olika håll.

Det finns väl säkert flera förklaringar, kanske att ni inte hade samma känslor för varandra redan från början, att hon bara ville umgås utan djupare relation hela tiden men märkte att du ville mera, att dina känslor för henne var djupare och allvarligare, eller så förändrades hennes känslor under tiden.

För så är det ju, ibland utvecklas förälskelse till ”kärlek” och ibland så ”slocknar lågan” och tar slut. Man upptäcker att man är för olika, vill olika saker, eller att man inte vill binda sig, vill prova sig fram etc.

Det har ingenting att göra med att hon inte tyckte att du var ”bra nog” hon kanske bara inte ville binda sig, så de starkare känslorna kom aldrig fram.

Troligtvis så vet/märker hon att du har starka känslor för henne som hon inte besvarar, att lågan inte finns där längre, och det bästa för er båda är att bryta. Fast det gör så ont just nu.

Som sagt, det är vanligt då man är väldigt ung, men inte mindre smärtsamt för det.

Det går inte att övertala någon annan att känna känslor, det vet du nog.

Det finns nog inte mycket du kan göra för att ändra hennes känslor för dig, utan det är just låta sorgen ha sin tid, sedan acceptera, släppa och gå vidare du behöver, fast det känns så svårt och omöjligt.

Det gör ont när relationer tar slut, men det går över. Just när man blir ”lämnad” hamnar man i kris, och man ser också på relationen som varit, på ett ”snedvridet sätt”

Man tillskriver fd partnern som enbart positiv, och att förhållandet har varit ”toppenbra” fast det kanske egentligen inte varit det.

När det gått en tid och man accepterat och släppt taget, så kan man se mera realistiskt på det som varit och hänt.

När man är i en kris på detta sätt är det ändå viktigt att ”hålla igång” ha rutiner, aktivera sig, kanske prova något nytt, umgås med vänner, familj, satsa på jobb/skola, blicka framåt, ha mål o.s.v. Just det som är svårt nu.

Saker som hänt dig tidigare i livet "spökar nu" i dina känslor och tankar. Försök stoppa dig själv då du fastnar i ältande. Res dig upp och GÖR något istället.

Du vinner inte henne tillbaka genom att ”gräva ner dig” och isolera dig, tvärt om, utan det gör det hela bara till ett än större lidande.

Att fastna i tankar gör dig bara passiv och hindrar dig från att faktiskt hitta andra saker som kan vara roliga och trevliga på sikt, och som får dig att må bra. Hitta något nytt som du kan känna dig bra på, växa av.

Acceptans innebär att man behöver bestämma sig för att acceptera att saker är som de är, att det som hänt har hänt, i hjärna och kropp, fast man helst inte vill och att man önskar att det vore annorlunda.

Man behöver bestämma sig och ha en plan vad man ska göra då tankar på att ”vinna henne tillbaka, hur bra allt var, var kan jag se henne, göra saker för henne, finns ingen annan, kommer. För det gör dom, ofta ofta till en början. Påminn då dig själv om att du bestämt dig för att acceptera, släppa och gå vidare, göra annat än att älta henne.

Ta hand om dig själv istället. Läs mera och prova övningar i acceptans på www.snorkel.se

Man har också stor hjälp av att använda avslappning och andningsövningar, påminna sig om att acceptera samtidigt som man andas lugnt ända ner i magen och slappnar av i kroppen.

Prova övningar från Snorkelwebben www.snorkel.se

eller från Appen Skills Snorkel reglera känsla använd kod x330. Som handlar just om känslor och att reglera känslor som hotar att dränka oss, ta över.

Eller Appen Snorkelövning, röstövningar och instruktioner.

Om du känner att du inte kan bryta ditt dåliga mående, din kris, på egen hand, är det viktigt att be om hjälp. Bup, första linjen mottagning, unga vuxna eller Vårdcentralen, beroende på hur gammal du är.

Ta dina vänner och din familj till hjälp för att aktivera och ”skingra tankar”, fysisk aktivitet, att träna är också bra för att minska stressnivåer i kroppen. Ha en plan (kolla på krisplan på www.snorkel.se) att verkligen veta vad och hur du ska göra då jobbiga tankar sätter in.

Vänner och familj kan också vara bra att ”prata av sig” med då man är "olyckligt kär".

Det finns en sida som heter www.umo.se  en ungdomsmottagning på nätet, där skriver många ungdomar bla om ”olycklig kärlek”

Det är viktigt att ta hand om och sköta om sig själv, gör det, det är du värd!

Kram från Snorkel skriv igen om du vill och berätta hur det går för dig.