Oroar mig hela tiden, känner mig "sömnlös"..

23år/kille. Jag har mått rätt så dåligt dom 3 senaste åren. Har haft mycket tankar i huvet o ibland så tänker jag inte alls men det känns som att jag är uppe i varv hela tiden, som har gjort det väldigt svårt för mig att sova.

Tror inte jag har fått en enda bra sömn på 3 månader,det händer rätt så ofta att jag inte kan somna om och som leder till att jag inte alls sover på hela dygnet, känns nästan som att jag är sömnlös.

Jag börjar känna mig så tom innuti, ibland så vet jag inte vad jag känner o det oroar mig ännu mera och som bara leder till mer stress och ångest/deprimerad.

Jag har varit o pratat med en psykolog men det känndes nästan som att hen inte tog mig seriöst alls. Jag gick till psykologen 3 gånger efter det men jag fick inte prata med samma person o va tvungen att berätta om allting, och jag är så dålig på att öppna mina känslor för någon annan. Så helt seriöst jag vet inte vart jag ska ta vägen längre, känner mig helt vilse.

Hej, tack för ditt brev, du skrev ingen emailadress så kunde inte svara direkt till dig.

Hoppas du hittar ditt svar. Du kan också välja att få det uppläst, då det kan vara drygt att läsa ett så långt svar..

Sömn är en väldigt viktig grundsten i all fysisk och psykisk hälsa, det VET alla, och tyvärr skapar det också en stress, vi blir oroliga/får ångest. Då vi inte kan sova/somna/vaknar på natten. Till slut så blir det en sådan hög stress så bara tanken på att gå och lägga sig väcker ångest, eller se sängen. Vaknar vi på natten så blir vi ”klar vakna” direkt, stress/ångestsystemet slår till genast.

Det är som om vi redan VET att ”jag kommer inte kunna somna”..

Ångest/stress är smärtsamt och mycket obehagligt ibland, men inte på något sätt farligt. Det är samma system i kroppen, ett system som ska få oss vakna, alerta och beredda.

Som du säkert redan vet eftersom du så är ångest också kroppens reaktion på en "fara" det är en överlevnadsstrategi som vi haft sedan vi var "grottmänniskor", och helt avgörande för mänsklighetens varande och, fortlevnad och utveckling. Även idag är det viktigt, än om vi inte alls lever med "faror" på samma sätt som förr, då giftiga växter, farliga djur och insekter, vattenmassor och jordskred, och andra krigsinställda infödingar var en stor del i vår vardag. Vi upplever en "fara, ett obehag", ofta är reaktionen inlärd utefter tidigare erfarenheter, (och vi har som en "inbyggd scanner" som scannar av omgivningen efter dessa faror vi är rädda för) hjärnan signalerar FARA/VAR VAKSAM och hela kroppen ställer in sig för att kämpa eller slåss, fly eller undvika denna "upplevda fara, kämpa för överlevnad.

Om man blir jagad av ett livsfarligt djur, och man måste använda alla sina sinnen för att fly och slåss mot detta djur, så behövs en massa "extra styrka" i kroppen. Hjärtat pumpar snabbt och slår hårt, pulsen ökar och andningen blir snabb och ytlig. Detta för att blodet snabbt ska ut till musklerna för att göra oss starka och snabba, andningen blir snabb och ytlig för att syresätta blodet snabbt, av samma anledning. Vi får tunnelseende - allt fokus på faran, inget annat ska ta uppmärksamheten. Det är även så att det vi uppmärksamma förstärks och ökar (visst har du sovit bredvid någon som snarkar extra högt, man kan inte tänka på något annat, känns som det ekar i hela rummet).

Andra funktioner i kroppen sätts i vila, då de inte behövs i kriget för överlevnad, tex matsmältning, vilket ger olika symtom från mage och tarm. mm. Det händer mycket i kroppen.

Våra tankar blir också helt fokuserade på allt detta med "faran" och det som händer i kroppen. Du skulle inte reagera på detta OM du blev jagad av ett farligt djur, men om man är hemma i sängen och ska sova, börjar tänka på detta jobbiga med att ligga sömnlös, eller om "faran" är minsta lilla pirr i magen och en stark rädsla för att få en panikattack och just denna rädsla driver igång hela alarmsystemet/paniken, så blir det mycket obehagligt.

Om du tänker dig att när vårat ”stress/ångest” system är igång är det som om vi är fullt stridsberedda ute på ett slagfält, och vem lägger sig ner för att sova då.. Kroppen är inte alls inställd på sömn/vila utan på aktivitet och försvar.

Tipsar dig om Anders Hansens program ”din hjärna” finns på svt-play, säsong 1 program 1 handlar just om stress/ångest.

På denna webbsida och i våra appar finns olika strategier för känsloreglering och för att hantera ångest/oro/stress.

Man behöver få igång kroppens andra system "lugn och ro" systemet som bildar hormoner just för vila och sömn. Man behöver göra precis tvärt emot hur man gör vid stress>/ångest, behöver ”säga till hjärnan” Det är ok, det är lugnt, vi behöver inte slåss/fly… Man behöver slappna av, andas lugnt, tänka lugna tankar.

Om man kämpar och kämpar med att få bort ångesten, försöker sova, är fullt krigsberedd, andas snabbt och ytligt, har fullt fokus på "faran" spänner hela kroppen, och "tänker paniktankar" (varför kan jag inte somna, står inte ut, detta är så jobbigt, vad ska jag göra osv.) just för att du är så stressad av att inte kunna somna, så tar det mycket längre tid att det släpper, ångesten sjunker. Man får ytterligare en mycket obehaglig erfarenhet - nästa gång man ska sova blir man orolig att det ska bli så igen- och så börjar alarmsystemet gå igång just av den rädslan.. I en ond cirkel. Hänger du med??

Du beskriver att det känns som om du är ”uppe i varv” hela tiden, och det är precis så här .

På denna webbsida, där man under VAD ÄR och VAD GÖRA hittar strategier och verktyg för att på olika sätt träna sig i att hantera ångest, alltså inte bli så rädd när den kommer, utan bemöta alarmsystemet (om man inte behöver fly eller slåss) med att så att säga- säga till kroppen, "det är ok, lugna ner dig, behövs er inte fly eller slåss"

Viktiga strategier är att andas lugnt, slappna av, distrahera sig själv, skifta fokus, göra saker som får igång lugn o ro-systemet (ta ett varmt bad/dusch, massage, se vackra minnesbilder, lyssna på avslappnande musik mm. Vad får just dig lugn och avslappnad?

Du beskriver också att du ibland har många tankar snurrade i huvudet.

Tankar är vårt ständiga "småprat" med oss själva. Som att ha någon gående bredvid sig som hela tiden dömde, kommenterade eller ifrågasatte allt som hände och som man gjorde, då påverkas man mycket. Vissa tänker mera negativt än andra, och då ofta mera negativt om sig själv.

Tankar är bara tankar, ingen sanning, men vi har en tendens att TRO på våra tankar, i alla fall de negativa. Om vi tänker positiva tankar som att vi kommer att ha alla rätt på provet, vinna en massa pengar eller att vi är älskade av alla så tror vi inte alls på det, men om vi tänker motsatsen så tror vi på det.

Det är lätt att fastna och "älta" negativa tankar, och att de tynger ner en och skapar en massa onödig oro.

Att försöka "tvinga sig själv" att inte tänka på något går inte, prova med att säga till dig själv "jag får inte tänka på en rosa elefant, får absolut inte tänka på en rosa elefant, med sin långa rosa snabel och stora rosa öron. Får inte tänka på den rosa elefanten. Vad händer då? Jo det är precis just det du gör, tänker på den rosa elefanten.. Eller hur?

Börja med att lägg märke till och notera hur dina negativa tankar ser ut, bara se på dem som tankar, acceptera att du har dom som alla andra tankar du har. Det är bara tankar. Föreställ dig att tankarna glider förbi som moln på himlen, kommer, glider förbi och ett nytt moln, en ny tanke kommer och går. Låt dem glida förbi utan att fastna i dem. Säg till dig själv, "där kom en TANKE om att jag är värdelös" Och där kommer en tanke om att inte kommer att kunna sova" osv.

Detta handlar om mindfulness, medveten närvaro att vara precis här och nu i det som händer. Att träna på att styra sin uppmärksamhet och sitt fokus. Man kan träna sin hjärna som en muskel, träna på att själv styra uppmärksamheten dit man vill, istället för att tankarna far på egen hand och att man fastnar i ältande orostanker.

Du kan också prova att distrahera dig själv på olika sätt, gå helt in i det du gör istället för att ha fokus på tankarna. Beskriv tyst för dig själv det du gör, nu går jag vägen fram här, ser bilar, träd, människor, nu tar jag fram en tallrik, sked, öppnar kylen tar fram fil och flingor.. etc.

Fysisk aktivitet, att träna ganska hårt är också en bra distraktionsteknik.

Prova också BETEENDEANALYS som finns på webbsidans startsida www.snorkel.se

Det handlar om att se olika problembeteenden, situationer, tankar, känslor, kroppen vad vi sedan GÖR och hur det påverkar på kort och lång sikt. Se instruktionsfilm läs informatin.

Läs mera om medveten närvaro, känslor och tankar och prova övningar här på webbsidan eller i våra appar som du kan ladda ner gratis.

Snorkelövning, med olika röstövningar.

Skills Uppsala Snorkel reglera känslor använd kod x330

Detta blev ett väldigt långt svar, hoppas det kan vara en bit på vägen.

Det är verkligen olyckligt att du inte kände dig lyssnad på och ”tagen på allvar” när du träffade psykolog, och att du fick byta och ”börja om”. Vet inte vart du vände dig, vet inte vart du bor. Vanligtvis får man hjälp på Vårdcentralen, ”unga vuxna mottagning” eller inom ordinarie psykiatri, kan du göra ett nytt försök? Du har inte mått bra på flera år och kan behöva hjälp att vända negativa spiraler.. eller kanske det som många använder sig av nu, behandlingskontakt via nätet.. Du har säkert sett reklam för det olika ”psykolog appar”.

Skriv igen i frågelådan om du vill, läs mera på webbsidan.

Kram från Snorkel