Jag är rädd för döden.

Hej, jag är 17 år och går på gymnasiet. Nu är det mest distansstudier och så har det ju varit i precis ett år. Jag tycker öndå att det går hyfsat bra och jag har det ganska bra hemma. Min mamma o pappa jobbar också hemifrån och vi sitter i varsina rum o jobbar och ses när det är matdags tre fyra gånger om dagen och ibland på kvällarna är jag med i tv soffan. Jag tränar en del och har kontakt med kompisar över nätet och vi är ute och går en hel del. Jag är ganska glad till min läggning, social och frisk men jag har ett problem som blir större och större... Jag är rädd för döden. Alltså själva faktumet att vi alla kommer dö. Att jag kommer dö, att allt bara ska bli svart, tyst och slut. Dessa tankar kommer till mig och slår mig med kraft flera gånger om dagen. Mest när jag har det som bäst eller mysigast men också nästan varje kväll när jag ska sova. Tanken på att jag kommer då någon gång gör mig så fullständigt ledsen att jag gråter långa stunder innan jag kan samla mig och fortsätta göra vad jag gjorde eller somna. Jag har gått utbildningar för att vara simtränare, scoutledare och ungdomsledare inom kyrkan och tycker att jag borde ha skaffat mig verktyg att hantera min rädsla för att dö och jag känner att jag verkligen att jag prövat det mesta för att bara acceptera att jag någon gång ska dö. Att vi alla ska dö... men nej... detta tar så mycket kraft från mig och mitt dagliga liv. Jag pratar med mina föräldrar om detta och vi har haft många bra prat men det hjälper liksom bara just då, för stunden. Nu skriver jag till er för att få tips på vad/hur jag kan göra/komma vidare. Tack på förhand

Hej, tack för ditt brev.

Att oroa sig för döden är ingen ”psykisk störning”, utan en normal reaktion på insikten om att livet är ändligt/kan ta slut-tar slut. . Därför finns det ingen psykiatrisk diagnos eller symptomlista för det här tillståndet.

Men om dina tankar om döden tar så stor plats att de begränsar ditt vardagliga liv utgör de ett problem.

Då kan det vara klokt att antingen fundera vad fantasierna/tankarna beror på, eller försöka ersätta dem med andra, mer funktionella tankar och beteenden.

Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en praktiskt inriktad metod som fokuserar på vad du kan göra här och nu för att leva ett så bra liv som möjligt. Man talar ofta om ”funktionella” och ”icke funktionella” tankar och beteenden.Att ha dödsångest kan ses som ett icke funktionellt beteende, eftersom döden som fenomen inte går att göra något åt. KBT kan erbjuda verktyg som gör det lättare för dig att få ut så mycket som möjligt av nuet.

Om du lyckas med det avtar ofta oron för döden. Du har helt enkelt inte tid att tänka på framtiden, när du är koncentrerad på din vardag och nuet. Denna webbsida och våra vidhängande appar har många olika instruktioner och övningar i

Medveten närvaro- mindfulness.

”Dödsångesten bleknar bort om man låter nuet ta upp mer plats. Det är precis som att bygga muskler och det gäller att träna, träna och träna.” Du tränar din kropp en hel del, och du kan på samma sätt ”träna din hjärna”. På att just styra fokus och uppmärksamhet.

Hur mycket tid lägger du på att i tankarna tänka på det förflutna, nuet och på framtiden?

Lägger vi alltför stor kraft på att oroa oss för framtiden finns inte mycket kraft kvar för att uppmärksamma det vi har i nuet. Utöver att lära sig och förstå vad din ångest handlar om kan en väg till att minska oro och ångest vara att öva upp förmågan till medveten närvaro i nuet.

Att träna sig på att rikta tillbaka fokus till vad som sker i stunden då tankarna flyr till framtiden eller det som redan hänt, medveten närvaro..

Det är hjälpsamt att nyttja våra fem sinnen – syn, hörsel, doft, smak och känsel, för att vara närvarande i stunden. Det finns flera sätt du kan öva på detta i vardagen:

Var utomhus utan klocka och utan tid att passa. Naturen kan hjälpa dig att känna nuet. Försök att öppna alla sinnen – ljudet av fågelkvitter, vinden mot din kind, solens varma strålar eller regnet mot huden.
Stanna då och då upp och observera din omgivning – och var närvarande i det du kan uppmärksamma just här och nu. Om tanken drar iväg så rikta vänligt tillbaka uppmärksamheten mot det som finns runtom dig just i stunden.
Följ tre in- och utandningar när du känner dig uppjagad eller stressad. Vänd hela din uppmärksamhet mot andningen. Observera hur det känns då andetagen går in i kroppen och sedan lämnar den.
Försök att göra vana av att vara närvarande när du till exempel lagar mat, sitter vid matbordet eller dricker en kopp te. Känn dofterna när du lagar mat. Se grönsakernas färgnyanser, känn smakerna, tänk på vad du gör i varje moment.
Sitt eller ligg ner och notera känsloförnimmelser i kroppen. Är det spänt någonstans? Gör det ont någonstans? Känns det avslappnat? Observera hur kroppsförnimmelserna kommer och går, hur de ständigt förändras.
Läs mera om medveten närvaro- mindfulness, på webbsidan, där finns beskrivningar, filmer och massor av övningar. Och ladda ner våra appar med ännu mera övningar och beskrivningar.

Snorkelövning

Skills Uppsala reglera känslor- använd kod x330. Handlar om känslor, varför vi har dem och övningar för att reglera starka känslor som hotar att ”dränka en”.

Ångestproblematik är något som påverkar många människor dagligen, dödsångest är inte så konstigt, då döden är närvarande i alla människors liv på olika sätt. Det vi med säkerhet vet att vi alla kommer möta den förr eller senare oavsett bildning, livsstil eller bakomliggande förutsättningar. I denna tid som varit nu, under Pandemin, så har det varit ett stort ökat fokus både i media och mellan människor, just prat och händelser runt döden.

Vad innebär just dödsångest egentligen?
För att normalisera rädslan kring döden kan vi börja med att konstatera att ett visst mått av rädsla för döden är en förutsättning för liv. Vi måste till viss del vara rädda för döden för att vara tillräckligt varsamma med våra liv i vardagen, exempelvis med hur vi rör oss i trafiken eller vilka risker vi väljer att utsätta oss för. För många blir dock rädslan för döden något annat – en gnagande ångest som återkommande dyker upp inombords och försämrar livskvaliteten.

All ångestproblematik bygger på just en överdriven rädsla för döden, att något ”hemskt kan hända” Ångest är en naturlig överlevnadsstrategi för att skydda vårat liv. Livsviktigt vid en verklig fara, men då faran och obehaget bara finns i våra tankar och fantasier så hindrar det oss i livet på olika sätt och i olika grad.

Läs mera på webbsidan under vad är och vad göra, om just oro/ångest.

Läs också andras frågor och svar om oro/ångest.

Ett beteende vid ångest, som är väldigt funktionellt på kort sikt, är att fly och undvika. Det ställer dock till problem på lång sikt, särskilt då det handlar om ångest/faror, som bara finns i våra huvuden, tankar och fantasier. Ibland ”flyr vi och undviker” i våra tankar, alltså gör saker för att slippa tänka, känna oss säkrare, skydda oss med mera.

Det kan vara saker som att inte kunna läsa dödsannonser, inte klara att tänka på döden, få ”panik” och reagera med panik när tankarna kommer. Lägga en massa energi på att ”inte tänka” vilket är omöjligt. Det handlar då om att ”kartlägga” lite hur gör jag nu, och i steg ”sluta” att undvika/fly. Göra ”tvärt emot” det jag gör nu.

Om du vill kan du läsa mer under vad är och vad göra, om tankar och negativa tankar.

Testa beteendeanalys, se en kedja av händelser. Finns på Snorkels startsida. Handlar om att lära känna sig själv och de beteendemönster (även tankar/känslor) som man fastnat i. Som kanske fungerar kortsiktigt, men ökar ångest och ställer till problem på lång sikt.

Se instruktionsfilmen, läs informationen, kolla färdiga kedjor, målsättningar och alternativa beteenden. Börja med färdiga alternativ då du gör egna analyser, kan vara lättare i början.

Acceptans, att se verkligheten som den är, med alla sinnen, kropp och ”själ” är ett annat verktyg. Då vi inte accepterar faktum så spänner vi oss, andas snabbt och ytligt, tänker NEJ, jag vägrar, vill inte, klarar inte, ska inte och så vidare.

Acceptans handlar om att andas lugnt, slappna av, och säga till sig själv ”så här är det”- fast det kanske är något jag avskyr, inte gillar, tycker är fel och galet. Men så här är verkligheten.

Acceptans kan vara förutsättningen för förändring, jag måste se verkligheten som den verkligen är, med alla fel och brister, för att kunna jobba för förändring, att saker ska bli annorlunda.

Du kan läsa mera om acceptans på snorkels webbsida, och prova övningar hur man tränar på att acceptera svåra saker i livet.

Hoppas detta var en bit på vägen

Skriv gärna igen i frågelådan och berätta hur det går för dig, kram Snorkel