Denna Corona-tid har gett mig allt mer ökad ångest, mår sämre och sämre.

Hej, jag är en tjej på 18 år och har sedan denna Corona-tid började, mått sämre och sämre.

Jag känner mig orolig, rädd, stressad och har väldigt mycket ångest typ varje dag. Har en stor rädsla för att få viruset, är också väldigt rädd för att dö pågrund av min dödsångest och är även rädd för att jag ska må sämre än vad jag redan gör och märker själv att det blir sämre och sämre.

Det enda jag vill är att få hjälp för att kunna må bättre. Berättade för min pappa om mina panikattacker jag började få förut så han har frågat ibland om det blivit värre eller bättre.

Och jag tänkte att jag blivit bättre då attackerna inte varit så illa då jag vet hur man tar hand om dem. Men nu märker jag istället hur jag konstant känner ångest och oro genom att jag känner en tyngd över bröstet och att jag har svårt att slappna av.

Och de senaste två dagarna har jag mått ännu sämre för att jag mår mer och mer sämre fysisk. Nu har jag haft en konstig känsla i huvudet i två dagar, känner att det är som ett slags tryck i huvudet och att jag blir yr, inte obalans men att det typ snurrar.

Märker då också att jag spänner mig mycket runt huvud och nacke. Jag har också sökt upp om detta och tror att det kan vara spänningshuvudvärk, fast samtidigt gör det inte ont, bara någon slags yrsel. Vill ha hjälp med att må bättre då jag inte orkar må såhär dåligt mer.

Det är väldigt jobbigt mentalt och väldigt krävande på min energi så att jag känner mig väldigt trött oftast. Vill så gärna må bättre och bara få vara glad speciellt nu när livet ska vara glatt då sommaren börjar och jag tar studenten.

Hej, tack för ditt brev.

Det är en svår tid vi lever i nu, en ”pandemi” ett virus som vi inte vet så mycket om, och som drabbar, framför allt äldre, hårt.

De allra flesta människor känner rädsla skräck och ångest.

Det är svårt att värja sig med ständiga rapporteringar i media.

Man får verkligen kämpa med att inte låta denna förhöjda rädsla dränka en, ta över helt och lamslå en helt.

Du har hamnat i en ond cirkel av stegrande ångest som påverkar dig mycket, kaos och skräcktankar i ditt huvud ökar, vilket ger ytterligare ångest osv..

Du kämpar så hårt med att överta ”kontrollen” hindra att katastroftankar i form av din dödsångest skulle inträffa, kontrollerar, låser, ”aktar dig” har en konstant oro och ångest, du är ständigt spänd och har full ”beredskap” i kroppen, så pass mycket så det tar jättemycket energi från dig, du blir jättetrött och får ont i kroppen.

Denna ständiga ”beredskap” för fara ökar också din ångest och skräck.

Det är ungefär som då man går ute på kvällen, blir lite rädd då man hör något litet ljud, tänker tanken att någon är efter en, börjar springa och när man springer ökar rädslan till ”vild panik” man är övertygad om att någon jagar efter en.. Känner du igen det?

Beteendet sätter igång kroppens ”larm och stressystem”.

Ångest är smärtsamt och mycket obehagligt ibland, men inte på något sätt farligt. Som du säkert redan vet så är ångest kroppens reaktion på en "fara" det är en överlevnadsstrategi som vi haft sedan vi var "grottmänniskor", och helt avgörande för mänsklighetens varande, fortlevnad och utveckling.

Att vi varit vaksamma och skyddat oss från faror på olika sätt.

Även idag är det viktigt, än om vi inte alls lever med "faror" på samma sätt som förr, då giftiga växter, farliga djur och insekter, vattenmassor och jordskred, och andra krigsinställda infödingar var en stor del i vår vardag.

Vi upplever en "fara, ett obehag", ofta är reaktionen inlärd utefter tidigare erfarenheter, (och vi har som en "inbyggd scanner" som scannar av omgivningen efter dessa faror vi är rädda för) hjärnan signalerar FARA och hela kroppen ställer in sig för att kämpa eller slåss, fly eller undvika denna "upplevda fara, kämpa för överlevnad.

Om man blir jagad av ett livsfarligt djur, och man måste använda alla sina sinnen för att fly och slåss mot detta djur, så behövs en massa "extra styrka" i kroppen.

Hjärtat pumpar snabbt, slår hårt, pulsen ökar och andningen blir snabb och ytlig. Detta för att blodet snabbt ska ut till musklerna för att göra oss starka och snabba, andningen blir snabb och ytlig för att syresätta blodet snabbt, av samma anledning.

Vi får tunnelseende - allt fokus på faran, inget annat ska ta uppmärksamheten, man blir spänd i kroppen. Hyperventileringen som sker för att öka syresättningen i blod och muskler leder till förhöjd halt av koldioxid, och ger yrsel, illamående mm (därav viktigt med att träna lugn magandning)

Det är även så att det vi uppmärksamma förstärks och ökar (visst har du sovit bredvid någon som snarkar extra högt, man kan inte tänka på något annat, känns som det ekar i hela rummet).

Andra funktioner i kroppen sätts i vila, då de inte behövs i kriget för överlevnad, tex matsmältning, vilket ger olika symtom från mage och tarm. mm.

Det händer mycket i kroppen.

Våra tankar blir också helt fokuserade på allt detta med "faran" och det som händer i kroppen.

Du skulle inte reagera på detta OM du blev jagad av ett farligt djur, men om man är hemma i soffan, börjar tänka på något man tycker är hemskt, eller om man har panikångest och "faran" är minsta lilla pirr i magen och en stark rädsla för att få en panikattack och just denna rädsla driver igång hela alarmsystemet/paniken, så blir det mycket obehagligt.

Om man hela tiden undviker och flyr från TÄNKTA FAROR, så blir man allt mera ångestfylld i allt fler situationer, man tänker och tror att det "jobbiga svåra" kan hända/dyka upp nästan var som helst, det SKULLE ju kunde hända, TÄNK OM det hände och så vidare, och så blir livet allt mera begränsat och vi blir allt mera ångestfyllda och rädda.

Har inga andra strategier än att fly undan.

Det är lättare att beskriva och tänka sig detta då det handlar om antingen direkta faror (som björnen) eller saker som egentligen inte alls ÄR farliga (sociala situationer, svenska spindlar, få en spruta mm).

Sedan finns det saker som faktiskt kan hända, och faktiskt är en VISS LITEN RISK, som t.ex. risken att drabbas av cancer av avgaser. Eller att krocka med bilen, krascha i ett flygplan, påkörda då vi cyklar, båten sjunker, få i sig en giftig svamp då man äter svampstuvning, få nedsatt hörsel av hörlurar, nedsatt syn av att använda dator och mobilskärmar, biten av en orm, hund, geting, bli smittad av maginfluensa eller annan influensa då man träffar andra människor, eller då drabbas av Corona, och då bli svårt sjuk av Corona (de allra flesta får lindriga knappt märkbara symtom) mm mm.

OM vi tog alla dessa eventuella faror på största allvar, alltså gjorde allt för att skydda oss mot dem och undvika dem, så skulle vi leva ett mycket handikappande liv, isolerade och utan att komma någonstans eller utan att någonsin kunna vara bland andra människor.

NU ska vi ta detta virus på allvar, vi Ska skydda oss, undvika folksamlingar, tvätta händer, vara hemma då man har förkylningssymtom mm, främst för att skydda våra äldre, övrigt måste vi försöka leva så vanligt som det går och träna på att ha fokus på andra saker än denna rädsla för Corona..

Det finns faror ja, och det finns alltid en viss liten "risk" med nästan allt, men vi behöver ta den risken, leva här och nu och njuta av livet.

Om vi ständigt går omkring och oroar oss, ska vara på vår vakt, inte utsätta oss för något, så blir det inte mycket kvar av "livet".. Vi behöver lära oss att leva med "ovissheten" att vi faktiskt inte riktigt vet vad som påverkar och kan skada oss.

Man behöver få igång kroppens andra system "lugn och ro" systemet. Och få kontakt med hjärnans främre delar, frontalloberna, där logiskt tänkande, planering, förmåga att se mönster och konsekvenser mm utgår ifrån.

Starka känslor utgår från hjärnans del Amygdala, och allt man tänker och gör då man är i en stark känsla blir känslostyrt, alltså utan förnuftigt tänkande.

Du har säkert tänkt eller gjort saker då du varit mitt uppe i en stark känsla och efteråt då känslan lagt sig funderat varför du gjorde/sa/tänkte så där…

Om man som du kämpar och kämpar med att få bort ångesten, är fullt krigsberedd, andas snabbt och ytligt, har fullt fokus på "faran" spänner hela kroppen, och "tänker paniktankar" (varför släpper det inte, står inte ut, detta är så fruktansvärt, vad ska jag göra osv.)

just för att du är så rädd att du ”är tokig” ska tappa kontroll” eller ”något hemskt kan hända” så tar det mycket längre tid att det släpper, ångesten sjunker.

Man får ytterligare en mycket obehaglig erfarenhet - nästa gång i en liknande situation blir man jätterädd att det ska bli så igen- och så börjar alarmsystemet gå igång just av den rädslan... I en ond cirkel.

Då man har denna starka ångest, kroppen är ”krigsberedd” så är det svårt att slappna av och vila, ge kroppen återhämtning, inte konstigt alls, vem lägger sig för att vila då man upplever att man är mitt uppe i ett slagfält, i ett krig???

Detta med att jobba med avslappning, avspänning och lugn andning det första du behöver få till, att kroppen får återhämta sig, gå ner i varv, att inte larmsystemet är på full styrka hela tiden.

På denna webbsida, där man under VAD ÄR och VAD GÖRA hittar strategier och verktyg för att på olika sätt träna sig i att hantera ångest.

Alltså inte bli så rädd när den kommer, utan bemöta alarmsystemet (om man inte behöver fly eller slåss från en verklig fara) med att så att säga till kroppen, "det är ok, lugna ner dig, behövs er inte fly eller slåss" inte spänna sig, inte fly, inte tro på sina katastroftankar.

Viktiga strategier är att andas lugnt, slappna av, distrahera sig själv, skifta fokus, göra saker som får igång lugn o ro-systemet (ta ett varmt bad/dusch, smörja in sig, se vackra minnesbilder, lyssna på vacker musik mm.

Läs mera under krisfärdigheter. Prova t.ex. TIPP-färdigheter, se filmen på webbsidan.

Våra appar Skills Uppsala Snorkel reglera känsla (använd kod X330 gör sedan ett eget enkelt lösenord) handlar om just känslor, varför man har dem, beteenden som är kopplat till känslan och övningar i att reglera starka känslor som ”tar över” och nästan dränker oss (just övningar i att stanna upp, andas lugnt och slappna av)

Snorkelövning är olika röstövningar och instruktioner i att hantera ångest, krisfärdigheter, avslappning, andning mm.

Prata med dina föräldrar och med skolsköterska/skolkurator.

Du kan kanske visa dem ditt mail och ditt svar. Ni kan träna övningar i avslappning och avspänning tillsammans.

När du kan bli mera avslappnad kanske du får ork att träna att stå emot dina katastroftankar på ett helt annat sätt.

Det kommer att vända, men som sagt vi lever i en mycket svår situation just nu, det gäller att inte låta skräcken ”ta över” utan ändå behålla lugn och förnuft. Göra så gott man kan av situationen.

Läs också andras frågor och svar om oro/ångest i frågelådan. Skriv i frågelådan igen om du vill Kram från Snorkel