Mina kompisar är kortare och smalare än mig.

Hej Snorkel! Jag är en 13 årig tjej som är 165 cm lång och väger ca 57 kg. Är det normalt? Jag ser inte överviktig ut men jag känner mig tjock. Särskilt när jag är i skolan eller på ett ställe med mycket människor i min ålder. De flesta andra är så mycket smalare än mig, och jag skulle också vilja bli typ lika smal som de anndra, så att jag inte sticker ut. Det är ofta som jag går runt och typ skäms över att jag är mycket tjockare, osmidigare och klumpigare än alla andra. Jag skäms också när JAG ÄTER med anndra runt omkring (inte med min familj). I matsalen i skolan eller med vissa kommpisar tycker jag det är jobbigast att äta. Jag vet att mina kompisar väger mellan 40 och 45 kg och de är typ bara 4 cm kortare än mig. Det är nästan 15 kg mellan mig och vad mina kompisar väger!! Det borde ju synas ganska mycket att jag är större än dem, och det vill jag inte. Kan man själv ändra mycket av sin vikt eller "ärver" man mycket av sina föräldrar? Sedan sommarlovet har jag sprungit regelbunndet 2 -3 gånger i veckan med min pappa men nu de två senaste månaderna har det inte blivit någonting. Jag vet inte riktigt varför, det har bara blivit så. Istället har jag rört på mig genom att typ åkt skidor eller varit ute och gått men inte regelbundet. Jag vet inte riktigt hur mycket jag ska äta, ibland äter jag jätte mycket och ibland äter jag mindre. Jag vet inte vad som är lagom för mig! Men det är ofta som jag äter "förmycket", särskillt när jag är hemma. Jag tror kanske inte att det är så hälsosamt för mig att väga typ 40 kg (som mina kompisar), men jag vill väga mindre än vad jag gör nu. Hur kan jag gå ner i vikt på ett bra sätt? Hur mycket är lagom att äta? Hur ska jag göra för att börja träna mer regelbundet igen? Tack på förhand!

Hej, tack för ditt brev.

Du bara 13 år, fortfarande ett ”barn” på väg in i ungdomsåren. Du har börjat se negativt på din kropp och vikt, jämför dig med andra och har en önskan om att gå ner i vikt.

Du har just nu en fullt normal vikt.

Om du vill så kan du och dina föräldrar träffa skolsköterskan och diskutera just detta med din viktkurva och längdkurva, de brukar ha det i sitt material (alltså hur vikt och längd utvecklats under åren) ni kan också få mera kunskaper om vad en växande kropp behöver.

Man kan äta allt, men kanske olika mycket av saker, inte lika mycket chips, godis, kakor och choklad som kött, pasta och grönsaker..

Under pubertet och ”ungdomsåren” så har man mycket av "barnårens" underhudsfett kvar, och man kan se och väga väldigt olika eftersom man utvecklas och kommer i och ur puberteten väldigt olika denna period. Det är också så att vi har genetiskt (alltså ärftligt) olika kroppsform och muskelmassa, vissa är

”beniga” och går inte upp oavsett hur mycket de äter, andra har mera former, mera muskelmassa med mera. Att äta bra näringsriktig mat, och röra på sig, är det allra viktigaste för kropp och hälsa.

Börjar man trassla med vikt och mat, så kan man hamna i en ätstörning. Det är ett stort risktagande. Man utvecklas i väldigt olika takt, och det där att vara ”tidig” längre, större, mera utvecklad, är lika jobbigt som att vara ”sen”, liten, smal, tunn se ”yngre ut”.

En ätstörning är inget att leka med, utan är en allvarlig sjukdom med svåra konsekvenser för kroppen och psyket, och är svårt och tidskrävande att ta sig ut om man väl hamnat där.

Det finns det stor akut anledning att reagera och agera.

Du ser negativt på dig själv och tänker att du är tjock, klumpig och osmidig, det påverkar naturligtvis din självbild och självrespekt mycket negativt.

Vad är det som gör att du inte mår bra i dig själv? Vad händer i din omgivning, hur fungerar skola, familj, fritid/intressen och kompisar?

Du behöver prata med dina föräldrar om hur jobbigt du har det med detta, hur du tänker och känner, ta hjälp ev elevhälsa på din skola, kurator eller skolsköterska, få mera kunskaper om mat och ätande. Att börja strula med maten, försöka gå ner i vikt, är absolut inte rätt väg.

När man är ung, växer och utvecklas  behöver äta frukost, lunch och middag, och två mellanmål.  Det är viktigt att du äter som du ska.

Träning är alltid ok och bra för kroppen, men inte varje dag, och inte som en ”stress” för att reglera det man ätit.

Hitta ett intresse som gör att du får röra på dig, har möjlighet att få annat att tänka på än hur du ser ut, vikt, jämföra dig med andra etc.

Prata med dina föräldrar så de förstår hur du känner och tänker, så att ni kanske tillsammans kan träna eller göra någon aktivitet, de kan också hjälpa dig komma på ett lämpligt intresse.

Varför hamnar vissa i ätstörning då? Man vet inte riktigt, det forskas en hel del, man tror att somliga har en medfödd ärftlig sårbarhet för att utveckla ätstörning (precis som vi ärver benägenheten att få många olika ”styrkor och svagheter” tex ångest, depression, vissa fysiska sjukdomar, sångröst eller kroppsbyggnad mm)

Sårbarheten att utveckla finns där, men med en ”skyddande omgivning och miljö” så behöver man inte alls utveckla den!

Sannolikt är också dagens skönhetsideal och kroppsfixering en stor ”bov i dramat”. Helt klart är att det är i samband med bantning och viktnedgång som det hela ofta startar, ofta också då man i övrigt upplever stark psykisk press/stress eller sociala påfrestningar, tex i skolan i familjen eller med kompisar, och höga prestationskrav.

När man börjar gå ned i vikt får man ofta i början positiva reaktioner från omgivningen, man tycker att man mår bra och har kontroll över sitt ätande och tränade.

Man kanske känner sig ”fin” och blir ”sporrad” av att klara av att avstå mat eller klarar att träna mycket.. Man jämför med andra, ser dem som "smalare och finare" och vill gå ner liiiite till...

Det känns ofta som en ”kick” i början, att man får ”extraenergi” att man ”mår bättre än aldrig förr” fast omgivningen märker förändring och att man inte är ”sig själv”

Fokus går allt mer mot mat, vikt, kropp och träning. Och man får en ”snedvriden” missuppfattning om sin kropp och hur den ser ut.

Sedan tappar man kontrollen, man vill bara gå ner mer och mer, får allt mer ångest över att äta rätt, äta för mycket, rädsla att gå upp, kroppsfixeringen förvärras osv.

Allt börjar handla om mat/ätande och kropp och vikt. Kanske blir så att mensen försvinner, om du inte har fått mens ännu, då stannar den utvecklingen upp.

Allt mer tankar på mat och vikt eller rädsla över att äta fel saker, försöker undvika fett och socker, kanske börjar kräkas efter mat, mår illa då man ätit, kroppsfixerad, väger sig ofta, hoppar över måltider, tränar mycket, ångest då man inte tränat osv.

Allt mera ångest, ”ätstörningsspöket” i huvudet dissar hela tiden dig själv om man ätit något, inte tränat ”tillräckligt” mm. Man fryser, får kalla händer och fötter, kroppen ställer in sig på svält, ämnesomsättningen sänks, hjärtfrekvens och blodtryck sänks, pulsen går ner.

Hjärtat är ett av de organ som drabbas hårt vid ätstörning. Längre fram så börjar brösten försvinna, du kanske inte börjat utveckla så mycket bröst ännu, och då stannar den utvecklingen upp.

Håret på huvudet tunnas ut samtidigt som man börjar få ökad behåring på kroppen. De fysiska och psykiska konsekvenserna börjar bli allt svårare, ångest, depression, sömnsvårigheter mm.

Så stoppa ditt tänkande i tid, ta dina tidiga symtom på allvar. Tar man det på allvar i tid så är det lättare att bryta.

Ta hjälp av elevhälsovården/skolläkare, de har stora kunskaper om kropp, utveckling, mat och vikt.

Du kan behöva hjälp och stöd att bryta detta negativa tänkande, ha fokus på annat än kropp och vikt. Du kanske kan få träffa en dietist för att få kunskaper om vad och hur mycket mat din kropp behöver osv.

Denna webbsida handlar om att ge information och råd, tidig upptäckt, tidiga insatser vid psykisk ohälsa, ”hjälp till självhjälp” Det finns en hel del verktyg som man kan ta till hjälp för att hantera oro/ångest.

Prova t.ex. medveten närvaro/mindfulness, ett sätt att styra fokus och uppmärksamhet, t.ex. från självdömande tankar om sin kropp, till det som händer (hörs, syns, luktar, smakar etc) omkring en.

Läs mera om medveten närvaro på webbsidan och i våra Appar.

Appen Skills Uppsala Snorkel reglera känsla, är en app om känslor, varför man har dem samt vad känslor vill få oss att göra (t.ex. fly/undvika vid rädsla). Man kan träna på att reglera, minska en känsla som ställer till problem- gå emot känslan.

Snorkelövning är en app med olika röstövningar och instruktioner, bl.a. mindfulness (lyssna på övningen du duger varje dag) andning, avslappning, hantera ångest mm.

Beteendeanalys som finns (på startsidan) på Snorkelwebben är ett verktyg för att se mönster i hur vi gör (problembeteende) i vissa situationer, hur vi tänker och känner och hur det påverkar oss på kort och lång sikt. Man kan träna med färdiga alternativ för att bättre förstå hur man kan göra.

Tankar styr och påverkar oss mycket, särskilt om vi TROR på våra tankar, de är ju inte lika med sanning, utan är just bara tankar. Vi tror mera sällen på positiva tankar om oss själva och vad som kan hända, utan mest bara de negativa.

Du kan börja med att uppmärksamma vad du tänker, bli medveten om tankarna och hur de påverkar dig. (kan ha hjälp av beteendeanalysen)

Du kan också träna att föreställa dig tankar som kommer och går, som då kassörskan sitter i kassan på affären. Hon tar upp en vara, tittar på den, scannar den och låter den gå vidare på löpande bandet och tar upp nästa vara..

Hon fastnar inte vid en viss vara, kollar noga, funderar vad den kommer ifrån, vad den ska användas till, vad den innehåller osv, hon släpper varan och låter nästa rulla fram..

Träna på att göra samma med dina tankar, bara låter dem komma och gå, inte fastna, älta, tro på och reagera på dina tankar..

Säg till dig själv där kom en tanke om att jag är tjock, då blir jag ledsen, där kom en tanke om att jag glömt vattna blommorna, då blir jag lite stressad, där kom en tanke om att jag är sugen på saft, där kom en tanke på att jag längtar efter sommaren etc.

Du kan också ha en lista med positiva saker och påståenden om dig själv, (att ”parera” med då du tänker negativt,) saker du är bra på, bra saker med dig. Gör gärna en sådan lista tillsammans med en vän.

T.ex. Vacker hår, bra på att lyssna, omtänksam, pålitlig, fina fötter med mera, på Snorkels webbsida om tankar finn mera exempel, läs mera där.

Man kan skriva upp olika påståenden, kanske dina vänner kan skriva flera som du inte ser, sedan ha dem i en burk. När du fastnat i ältande och negativa tankar, får du ta fram din burk och öppna en sådan hemlig lapp.. Sitta en stund och läsa lappen, ”ta in den” hur känns det att läsa den osv..

Hoppas detta långa mail kan vara en bit på vägen för dig, sköt om dig själv. Prata med dina föräldrar nu, kanske visar dem din fråga och svar. Många kramar Snorkel