Kontrollera allt jag äter, räkna kalorier m.m., styr mig allt mer.

Hej! Jag har under största delen av mitt liv varit väldigt aktiv och rörlig. Jag tränar just nu gymnastik 4 dagar i veckan 2.5-3 h, cyklar 20 min till och från skolan när jag kan och går mycket om dagarna. I samband med det så försöker jag alltid se till att få i mig frukt och grönt varje dag, och äta nyttigt det vill säga.

Jag äter kanske någon godsak varje dag, men äter som mest godis och chips på fredagar och lördagar. Ibland söndagar.

Men jag har på sistone gått runt en massor och varit bekymrad över min kropp. Mer specifikt min mage. Jag är muskulös, och man kan se mina magrutor hyfsat bra, men trots det så känner jag att jag har för mycket fett på magen och tycker inte att mina magrutor syns tillräckligt mycket för att jag ska känna mig nöjd med mig själv.

Detta har resulterat i att jag konstant går runt och tänker på vad jag stoppar i mig och försöker alltid räkna ut hur mycket kalorier jag får i mig. Jag är 167 cm, väger runt 52 kg och är 17 år.

Jag har googlat runt hur mycket kalorier min kropp förbränner så som jag rör mig, vilket ligger runt 2000-2100 (tror jag).

Jag går alltid runt och tänker på hur mycket kalorier jag får i mig, och är jätterädd och orolig över att min kalorimängd för dagen stiger över 2000, eftersom jag är rädd för om det sker för ofta så får jag ännu mer fett på magen.

Det måste vara exakt, och får inte ens överstiga med 100 kcal. Det gör för stor skillnad för mig.

Jag kan inte njuta av maten jag äter, jag känner inte att jag kan eller vågar äta det jag vill och måste hela tiden känna att jag är i kontroll.

Att äta socker och godsaker är jätteläskigt och smått ångestframkallande eftersom det inehåller mycket kalorier och kan totalt förstöra mina planer.

Och det är så jobbigt för jag vill kunna äta godis och chips på helgdagar utan bekymmer, så som jag kunde förut.

Jag försöker äta ännu mer nyttigt och ifall jag inte hade velat väcka misstankar hos min familj och vänner, så hade jag tvingat mig själv att undvika socker, chips och produkter med mycket kalorier totalt, mot min vilja.

Detta är så utmattande, eftersom jag plötslig inte känner mig hälsosam nog, och det känns inte som att jag tränar tillräckligt för att kunna äta vad jag vill utan att tänka på det.

Jag kan inte vara nöjd med hur jag ser ut. Jag kollar alltid på min mage i speglar och oroar mig över att jag ätit för mycket kalorier, och önskar hur jag bara kunde ha den mage jag vill ha.

Men jag har inte vågat berätta för någon om det här problemet. Jag vill bara inte att det ska påverka dem heller, och deras sätt att behandla eller se på mig.

Så för att inte väcka misstankar så blir jag ofta tvungen att äta mer än vad jag känner mig i kontroll med och överstiger den kalorimängden jag MÅSTE hålla mig till exakt, vilket slutar med att jag känner otroligt mycket skuld, ångest och jag känner mig äcklig. Detta händer som mest på helgdagar.

Jag är trött på att inte kunna äta vad jag vill utan en massa skuld, oro och ångest-tankar, att hela tiden behöv kolla innehållsförteckningen på varor och räkna ut kalorimängden jag får i mig.

Jag är trött på att känna mig så besviken över mig och min mage, och att hela tiden vela att den såg bättre ut än vad den gör, trots att den förmodligen ser jättesnygg ut just nu från andras perspektiv.

Jag vet inte vad jag ska göra för att få stopp på alla tankar och känslor.

Hej, tack för ditt brev.

Du är väldigt fixerad på vikt, kropp och rädsla för att gå upp i vikt, du kontrollerar allt du äter, räknar kalorier, och har allt mera fokus på vikt och utseende. Mest magen skriver du. Detta har blivit som ett ”tvång” ett ”måste” som kontrollerar dig och ditt liv allt mer.

Styr dina tankar, känslor och det du gör. Du kan inte längre njuta av det du äter, att äta ”fel” ger skuldkänslor och ångest. Du försöker också dölja detta för din familj. Och detta blir naturligtvis allt jobbigare i en ond cirkel. Det tar allt mera kraft, ork och tid, tar över och styr ditt liv.

Du ligger precis på gränsen till undervikt. Börjar man trassla med vikt och mat, så kan man hamna i en ätstörning. Du har kanske givit din kropp minimalt med energi under lång tid, och det visar sig nu. En ätstörning påverkar verkligen våra tankar och känslor.

En ätstörning är inget att leka med, utan är en allvarlig sjukdom med svåra konsekvenser för kroppen och psyket, och är svårt och tidskrävande att ta sig ut om man väl hamnat där.

Så det låter klokt av dig att du vill förändra, att du själv noterat och märkt att du blir ”styrd” att du inte kan göra, äta och leva som du egentligen vill.

Du ser negativt på dig själv och känner dig ”äcklig” Det påverkar naturligtvis din självbild och självrespekt mycket negativt.

Man behöver äta frukost, lunch och middag, och två mellanmål. Särskilt då man växer och utvecklas. Det är viktigt att du äter som du ska.

Träning är alltid ok och bra för kroppen, men inte varje dag, och inte som en ”stress” för att reglera det man ätit…

Varför hamnar vissa i ätstörning då? Man vet inte riktigt, det forskas en hel del, man tror att somliga har en medfödd ärftlig sårbarhet för att utveckla ätstörning (precis som vi ärver benägenheten att få många olika ”styrkor och svagheter” tex ångest, depression, vissa fysiska sjukdomar, sångröst eller kroppsbyggnad mm)

Sårbarheten att utveckla finns där, men med en ”skyddande omgivning och miljö” så behöver man inte alls utveckla den!

Sannolikt är också dagens skönhetsideal och kroppsfixering en stor ”bov i dramat”. Helt klart är att det är i samband med bantning och viktnedgång som det hela ofta startar, ofta också då man i övrigt upplever stark psykisk press/stress eller sociala påfrestningar, tex i skolan i familjen eller med kompisar, och höga prestationskrav.

När man börjar gå ned i vikt får man ofta i början positiva reaktioner från omgivningen, man tycker att man mår bra och har kontroll över sitt ätande och tränade.

Man kanske känner sig ”fin” och blir ”sporrad” av att klara av att avstå mat eller klarar att träna mycket.. Man jämför med andra, ser dem som "smalare och finare" och vill gå ner liiiite till, vara noggrannare, kontrollera mera…

Det känns ofta som en ”kick” i början, att man får ”extraenergi” att man ”mår bättre än aldrig förr” fast omgivningen märker förändring och att man inte är ”sig själv”

Fokus går allt mer mot mat, vikt, kropp och träning. Och man får en ”snedvriden” missuppfattning om sin kropp och hur den ser ut.

Sedan tappar man kontrollen, man vill bara gå ner mer och mer, får allt mer ångest över att äta rätt, äta för mycket, rädsla att gå upp, kroppsfixeringen förvärras, minsta lilla ändring väcker ångest osv.

Allt börjar handla om mat/ätande och kropp och vikt.

Allt mer tankar på mat och vikt eller rädsla över att äta fel saker, försöker undvika fett och socker, kanske börjar kräkas efter mat, mår illa då man ätit, kroppsfixerad, väger sig ofta, hoppar över måltider, tränar mycket, ångest då man inte tränat osv.

Man kanske börjar ljuga, säger att man redan ätit (för att slippa äta ”fel”) döljer sitt kontrollerande för att man egentligen inser att det inte är OK, men rädslan att gå upp i vikt är starkare.

Allt mera ångest, ”ätstörningsspöket” i huvudet dissar hela tiden dig själv om man ätit något, inte tränat ”tillräckligt” mm.

Man fryser, får kalla händer och fötter, kroppen ställer in sig på svält, ämnesomsättningen sänks, hjärtfrekvens och blodtryck sänks, pulsen går ner.

Hjärtat är ett av de organ som drabbas hårt vid ätstörning. Längre fram så börjar brösten försvinna, du kanske inte börjat utveckla så mycket bröst ännu, och då stannar den utvecklingen upp.

Håret på huvudet tunnas ut samtidigt som man börjar få ökad behåring på kroppen. På sikt blir det  så att mensen försvinner, de fysiska och psykiska konsekvenserna börjar bli allt svårare, ångest, depression, sömnsvårigheter mm.

Så stoppa ditt tänkande i tid, ta dina tidiga symtom på allvar.

Prata med dina föräldrar, berätta om din rädsla, den är faktiskt ”osund” och överdriven, allt ditt kontrollerande, fixeringen, ångesten över vad du äter, är ett tidigt varningsteckentecken på begynnande ät problematik.

Tar man det på allvar i tid så är det lättare att bryta.

Ni kan behöva kontakta vårdcentral för en genomgång av din hälsa, elevhälsovården/skolläkare, ungdomsmottagning och eller BUP, utifrån hur fast du är i ditt tänkande och i ditt beteende.

Du kan behöva hjälp och stöd att bryta denna negativa spiral och våga äta igen, ha fokus på annat än kropp och vikt. Du kanske kan få träffa en dietist för att få kunskaper om vad och hur mycket mat din kropp behöver osv.

Denna webbsida handlar om att ge information och råd, tidig upptäckt, tidiga insatser vid psykisk ohälsa, ”hjälp till självhjälp” Det finns en hel del verktyg som man kan ta till hjälp för att hantera oro/ångest.’

Prova t.ex. medveten närvaro/mindfulness, ett sätt att styra fokus och uppmärksamhet, t.ex. från självdömande tankar om sin kropp, till det som händer (hörs, syns, luktar, smakar etc) omkring en.

Läs mera om medveten närvaro på webbsidan och i våra Appar.

Appen Skills Uppsala Snorkel reglera känsla, är en app om känslor, varför man har dem samt vad känslor vill få oss att göra (t.ex. fly/undvika vid rädsla). Man kan träna på att reglera, minska en känsla som ställer till problem- gå emot känslan.

Snorkelövning är en app med olika röstövningar och instruktioner, bl.a. mindfulness (lyssna på övningen du duger varje dag) andning, avslappning, hantera ångest mm.

Beteendeanalys som finns (på startsidan) på Snorkelwebben är ett verktyg för att se mönster i hur vi gör (problembeteende) i vissa situationer, hur vi tänker och känner och hur det påverkar oss på kort och lång sikt. Man kan träna med färdiga alternativ för att bättre förstå hur man kan göra.

Tankar styr och påverkar oss mycket, särskilt om vi TROR på våra tankar, de är ju inte lika med sanning, utan är just bara tankar. Vi tror mera sällen på positiva tankar om oss själva och vad som kan hända, utan mest bara de negativa.

Du kan börja med att uppmärksamma vad du tänker, bli medveten om tankarna och hur de påverkar dig. (kan ha hjälp av beteendeanalysen)

Du kan också träna att föreställa dig tankar som kommer och går, som då kassörskan sitter i kassan på affären. Hon tar upp en vara, tittar på den, scannar den och låter den gå vidare på löpande bandet och tar upp nästa vara..

Hon fastnar inte vid en viss vara, kollar noga, funderar vad den kommer ifrån, vad den ska användas till, vad den innehåller osv, hon släpper varan och låter nästa rulla fram..

Träna på att göra samma med dina tankar, bara låter dem komma och gå, inte fastna, älta, tro på och reagera på dina tankar..

Säg till dig själv där kom en tanke om att jag är tjock, då blir jag ledsen, där kom en tanke om att jag glömt vattna blommorna, då blir jag lite stressad, där kom en tanke om att jag är sugen på saft, där kom en tanke på att jag längtar efter sommaren etc. etc….

Du kan också ha en lista med positiva saker och påståenden om dig själv, (att ”parera” med då du tänker negativt,) saker du är bra på, bra saker med dig. Gör gärna en sådan lista tillsammans med en vän.

T.ex. Vacker hår, bra på att lyssna, omtänksam, pålitlig, fina fötter mm mm

Man kan skriva upp olika påståenden, kanske dina vänner kan skriva flera som du inte ser, sedan ha dem i en burk. När du fastnat i ältande och negativa tankar, får du ta fram din burk och öppna en sådan hemlig lapp.. Sitta en stund och läsa lappen, ”ta in den” hur känns det att läsa den osv.

Läs mera på www.snorkel.se om negativa tankar och känslor, under VAD ÄR och VAD GÖRA. Läs också andras frågor/svar i frågelådan.

Hoppas detta långa mail kan vara en bit på vägen för dig, sköt om dig själv.

Vänta inte, prata med dina föräldrar nu, kanske visar dem din fråga och svar.

Många kramar Snorkel