Ibland hatar jag min kropp.

Hej! Jag har ett viktproblem. Jag tycker att jag borde gå ner lite i vikt eftersom jag tycker att jag är lite för tjock. Jag fyller 14 år och är 166cm lång. Och jag väger 56kg, är det normalvikt?

Men själv vill jag går ner typ till 50kg för det är bättre tycker jag. Jag går inte på någon sport men på 3 ggr gympa i veckan. Jag promener inte så ofta heller.

Och ibland sitter jag och hatar min kropp.

En tjej i min klass har tappat jättemånga kg och man ser VERKLIGEN på henne att hon har blivit smalare. Och jag vill typ också bli det:(. Jag vill tycka om min kropp men det funkar bara inte.

Alla säger att jag inte är överviktig osv men jag tycker det verkligen. Och jag skäms varje gympalektion för mina tjocka lår.

Hur ska jag göra för att få bort tjocka lår. Snälla hjälp mig, och svara jag vill tycka om min kropp. Mvh,/14 årig tjej

Hej, tack för ditt brev.

Att vara i tonåren som du är i, är en jobbig period.

Man känner att man vill passa in, duga, vara fin och duktig på alla sätt.

Man jämför med andra och tycker oftast att andra är både bättre, duktigare, smalare och finare. Vilket naturligtvis inte alls är sant.

Negativa tankar ställer till det i ditt huvud.

Du är väldigt fixerad på vikt, kropp och rädsla för att gå upp i vikt, ”under ungdomsåren” så har man mycket av "barnårens" underhudsfett kvar, och man kan se och väga väldigt olika eftersom man utvecklas och kommer i och ur puberteten väldigt olika denna period.

Du ser att en tjej i din klass har tappat mycket i vikt, du tycker att det ser fint ut och önskar dig själv detsamma.

Jag vill bara ge dig en liten påminnelse på att du inte alls vet orsaker bakom att hon tappat i vikt, att hon kanske drabbats av någon fysisk sjukdom eller att hon har en ätstörning.

HON kanske önskar att vara pigg och frisk som dig, eller önskar att hon vägde mera, ofta vet man inte allt om andra, man bara tror och tänker, och man kan ha så fel ibland.

Du tänker negativt om dig själv, din vikt, och din kropp, och behöver hjälp att bryta detta. Du ser också negativt på dig själv och ser det påverkar naturligtvis din självbild och självrespekt mycket negativt, du skriver att du ”hatar” din kropp, så finns det stor anledning att reagera och agera.

Du är absolut inte tjock, tvärt om så ligger du precis på gränsen till undervikt.

Börjar man trassla med vikt och mat, så kan man hamna i en ätstörning.

En ätstörning är inget att leka med, utan är en allvarlig sjukdom med svåra konsekvenser för kroppen och psyket, och är svårt och tidskrävande att ta sig ut om man väl hamnat där.

Du skriver att du vill är att bli smalare, gå ner till 50 kg, alldeles för lite. Allvarligt!

Det är inte vikten som är avgörande för hur allvarligt ”ätstörd” man är, det är det man gör och tänker.

Kroppen kan bli svårt ”skadad” av svälten då man äter för lite eller hoppar över måltider. Det går också för lite energi till hjärnan, det fördelas istället till kroppens livsviktiga organ, för att vi ska ta minst skada.

När inte hjärnan får tillräckligt energi så får vi svårt att koncentrera oss, lära in saker, komma ihåg etc.

Det blir också allt mera negativa tankar, vi blir nedstämda, lättirriterade och mår psykiskt sämre, med tiden risk för allvarligare psykiska tillstånd.

Du missar också stora viktiga delar av din ungdomstid, din utveckling och ”livskunskaper” då du har allt ditt fokus på mat/vikt/ätande/träning, hur du ser ut.

Att träna på att äta och röra på sig ”normalt och ha fokus på andra saker som är roligt och meningsfullt i ditt liv..

Man behöver äta frukost, lunch och middag, och två mellanmål. Särskilt då man växer och utvecklas.

Det är viktigt att du äter som du ska.

Träning är alltid ok och bra för kroppen, men inte varje dag, och inte som en ”stress” för att reglera det man ätit…

Varför hamnar vissa i ätstörning då? Man vet inte riktigt, det forskas en hel del, man tror att somliga har en medfödd ärftlig sårbarhet för att utveckla ätstörning (precis som vi ärver benägenheten att få många olika ”styrkor och svagheter” tex ångest, depression, vissa fysiska sjukdomar, sångröst eller kroppsbyggnad mm)

Sårbarheten att utveckla finns där, men med en ”skyddande omgivning och miljö” så behöver man inte alls utveckla den!

Sannolikt är också dagens skönhetsideal och kroppsfixering en stor ”bov i dramat”. Helt klart är att det är i samband med bantning och viktnedgång som det hela ofta startar, ofta också då man i övrigt upplever stark psykisk press/stress eller sociala påfrestningar, tex i skolan i familjen eller med kompisar, och höga prestationskrav.

När man börjar gå ned i vikt får man ofta i början positiva reaktioner från omgivningen, man tycker att man mår bra och har kontroll över sitt ätande och tränade.

Man kanske känner sig ”fin” och blir ”sporrad” av att klara av att avstå mat eller klarar att träna mycket.. Man jämför med andra, ser dem som "smalare och finare" och vill gå ner liiiite till...

Det känns ofta som en ”kick” i början, att man får ”extraenergi” att man ”mår bättre än aldrig förr” fast omgivningen märker förändring och att man inte är ”sig själv”

Fokus går allt mer mot mat, vikt, kropp och träning. Och man får en ”snedvriden” missuppfattning om sin kropp och hur den ser ut.

Sedan tappar man kontrollen, man vill bara gå ner mer och mer, får allt mer ångest över att äta rätt, äta för mycket, rädsla att gå upp, kroppsfixeringen förvärras osv.

Allt börjar handla om mat/ätande och kropp och vikt. Kanske blir så att mensen försvinner, om du inte har fått mens ännu, då stannar den utvecklingen upp.

Allt mer tankar på mat och vikt eller rädsla över att äta fel saker, försöker undvika fett och socker, kanske börjar kräkas efter mat, mår illa då man ätit, kroppsfixerad, väger sig ofta, hoppar över måltider, tränar mycket, ångest då man inte tränat osv.

Allt mera ångest, ”ätstörningsspöket” i huvudet dissar hela tiden dig själv om man ätit något, inte tränat ”tillräckligt” mm. Man fryser, får kalla händer och fötter, kroppen ställer in sig på svält, ämnesomsättningen sänks, hjärtfrekvens och blodtryck sänks, pulsen går ner.

Hjärtat är ett av de organ som drabbas hårt vid ätstörning.

Längre fram så börjar brösten försvinna, du kanske inte börjat utveckla så mycket bröst ännu, och då stannar den utvecklingen upp.

Håret på huvudet tunnas ut samtidigt som man börjar få ökad behåring på kroppen. De fysiska och psykiska konsekvenserna börjar bli allt svårare, ångest, depression, sömnsvårigheter mm.

Så stoppa ditt tänkande i tid, ta dina tidiga symtom på allvar.

Prata med dina föräldrar, berätta om din rädsla, den är faktiskt ”osund” och överdriven, du är absolut inte tjock/väger mycket, tvärt om, och den är ett tidigt tecken på begynnande ätproblematik, en risk om det fortsätter.

Tar man det på allvar i tid så är det lättare att bryta.

Ni kan behöva kontakta vårdcentral för en genomgång av din hälsa, elevhälsovården/skolläkare, ungdomsmottagning och eller BUP, utifrån hur fast du är i ditt tänkande och i ditt beteende, eller om ni tillsammans kan hjälpa dig att skingra tankar och fokus då du fastnar i negativt tänkande om dig själv och din kropp.

Du kan behöva hjälp och stöd att bryta denna negativa spiral och våga äta, ha fokus på annat än kropp och vikt.

Du kanske kan få träffa en dietist för att få kunskaper om vad och hur mycket mat och näring din kropp behöver osv.

Denna webbsida handlar om att ge information och råd, tidig upptäckt, tidiga insatser vid psykisk ohälsa, ”hjälp till självhjälp”

Det finns en hel del verktyg som man kan ta till hjälp för att hantera oro/ångest och då man fastnar i negativa tankar om sig själv.

Prova t.ex. medveten närvaro/mindfulness, ett sätt att styra fokus och uppmärksamhet, t.ex. från självdömande tankar om sin kropp, till det som händer (hörs, syns, luktar, smakar etc) omkring en.

Läs mera om medveten närvaro på webbsidan och i våra Appar.

Appen Skills Uppsala Snorkel reglera känsla, är en app om känslor, varför man har dem samt vad känslor vill få oss att göra (t.ex. fly/undvika vid rädsla).

Man kan träna på att reglera, minska en känsla som ställer till problem- gå emot känslan.

Snorkelövning är en app med olika röstövningar och instruktioner, bl.a. mindfulness (lyssna på övningen du duger varje dag) andning, avslappning, hantera ångest mm.

Beteendeanalys som finns (på startsidan) på Snorkelwebben är ett verktyg för att se mönster i hur vi gör (problembeteende) i vissa situationer, hur vi tänker och känner och hur det påverkar oss på kort och lång sikt. Man kan träna med färdiga alternativ för att bättre förstå hur man kan göra.

Problembeteenden för dig är bl.a. situationer då du hoppar över måltider, övertränarmm.

Tankar styr och påverkar oss mycket, särskilt om vi TROR på våra tankar, de är ju inte lika med sanning, utan är just bara tankar.

Vi tror mera sällan på positiva tankar om oss själva och vad som kan hända, utan mest bara de negativa.

Du kan börja med att uppmärksamma vad du tänker, bli medveten om tankarna och hur de påverkar dig. (kan ha hjälp av beteendeanalysen)

Du kan också träna att föreställa dig tankar som kommer och går, som då kassörskan sitter i kassan på affären. Hon tar upp en vara, tittar på den, scannar den och låter den gå vidare på löpande bandet och tar upp nästa vara..

Hon fastnar inte vid en viss vara, kollar noga, funderar vad den kommer ifrån, vad den ska användas till, vad den innehåller osv, hon släpper varan och låter nästa rulla fram..

Träna på att göra samma med dina tankar, bara låter dem komma och gå, inte fastna, älta, tro på och reagera på dina tankar..

Säg till dig själv där kom en tanke om att jag är tjock, då blir jag ledsen, där kom en tanke om att jag glömt vattna blommorna, då blir jag lite stressad, där kom en tanke om att jag är sugen på saft, där kom en tanke på att jag längtar efter sommaren etc. etc….

Du kan också ha en lista med positiva saker och påståenden om dig själv, (att ”parera” med då du tänker negativt,) saker du är bra på, bra saker med dig.

Gör gärna en sådan lista tillsammans med en vän. T.ex. Vacker hår, bra på att lyssna, omtänksam, pålitlig, fina fötter mm mm

Man kan skriva upp olika påståenden, kanske dina vänner kan skriva flera som du inte ser, sedan ha dem i en burk. När du fastnat i ältande och negativa tankar, får du ta fram din burk och öppna en sådan hemlig lapp.. Sitta en stund och läsa lappen, ”ta in den” hur känns det att läsa den osv..

Hoppas detta långa mail kan vara en bit på vägen för dig, sköt om dig själv.

Vänta inte, prata med dina föräldrar nu, kanske visar dem din fråga och svar.

Skriv igen i frågelådan om du vill. Kram Snorkel