Har fått diagnos Anorexia och är inlagd på Bup.

Hej snorkel! Jag har varit diagnotiserad med anorexia i ett tag nu. Har gått på öppenvård länge och fått många chanser att gå upp i vikt och det lyckades jag först med men på nästa besök hade jag gått ner och jag blev tvångsinlagd för annorexi på bup.

Jag har varit här nu i 3 dagar och efter den första natten skulle jag vägas och vägde då 40,65 för mina 167 cm. Men sedan dess har jag ej fått träna, och ätit hela 6 mål om dagen så eftersom att det är tvång har jag inget annat val än att äta för att jag vill härifrån.

Idag är det redan fredag och jag skulle vägas efter frukost när jag insåg att jag nu väger 41.1 alltså hade jag på hela tre dagar gått upp ett halvt kilo.

Jag känner mig fetare än någonsin och dom vill bara få mig tjockare och tjockare. Jag mår så dåligt för att jag vill härifrån och åka hem.

Och det värsta är att jag inte är smalast här. Det finns smalare tjejer här med anorexia. Jag bara undrar är man frisk vid 41 kilo? Och hur ska jag tänka. Jag har inte tränat på flera dagar och hatar min mamma som försöker göra mig tjock så att hon ska vara lycklig och jag olycklig. Snälla hjälp mig snorkel.

Hej, tack för ditt brev.

Du är svindlande nära att bli riktigt sjuk i en allvarlig och faktiskt dödlig sjukdom. Du är underviktig och fast i ”ätstörningstankar”.

Anorexia är en mycket obehaglig, och farlig, sjukdom som ger mycket ångest. Både ångesten i sig och själva undervikten påverkar hjärnan och tankarna väldigt mycket. Man får en helt snedvriden kroppsuppfattning, där man ser sig själv som ”tjock” fast man egentligen är normal eller t.o.m. kraftigt underviktig. Ångest är ett ”larmsystem” som ska varna oss för ”hot om fara” för att vi ska skydda oss och fly eller slåss för vårat liv. Det påverkar tankar, känslor, kroppsreaktioner och det vi gör. Problemet med ätstörning är att just det som ger oss liv, d.v.s. föda/mat upplevs som ett HOT, och väcker en massa ångest och panikkänslor. Även de som försöker hjälpa oss upplevs hotande.

Precis som det du skriver att din mamma vill ”göra dig tjock” så att hon kan bli lycklig och du olycklig”. ”Ätstörningstankar” som spökar. Och det ingår i symtombilden att tänka på detta sätt.

Starka känslor, som rädsla och ångest utgår från hjärnans del Amygdala, vårt känslocentra, som sitter bakom örat ungefär. Vår förmåga att tänka klart, se konstruktiva lösningar, se mönster, fakta och tänka logiskt, finns i hjärnans främre delar Frontalloberna, som sitter under pannan. När man har starka känslor, så KAN man alltså inte tänka klart och redigt, man är i full panik och tänker ologiskt, man vill bara fly eller slåss mot ”hotet” och som då i ditt fall, mat/föda/gå upp i vikt.

 Du har åter blivit fixerad på din vikt, din kropp och en rädsla för att gå upp i vikt, tänker tankar om dig själv att du är ”tjock/fet”, börjar med mat, vill inte äta, det är faktiskt allvarliga varningstecken.

Du är ung, och under pubertet och ”ungdomsåren” så har man mycket av "barnårens" underhudsfett kvar, och man kan se och väga väldigt olika eftersom man utvecklas och kommer i och ur puberteten väldigt olika denna period.

Börjar man trassla med vikt och mat, så kan man hamna i en ätstörning. En ätstörning är inget att leka med, utan är en allvarlig sjukdom med svåra konsekvenser för kroppen och psyket, och är svårt och tidskrävande att ta sig ut om man väl fastnat där.

Att äta för lite ger också kroppen ”falska signaler”. Äter man för lite, får man inte i sig den energi kroppen behöver så ställer den in sig på ”svält” och går på lågenergi, allt för att ta till vara minsta ”droppe” av näring den får. Man behöver äta frukost, lunch och middag, och mellanmål. Särskilt då man växer och utvecklas.

Det är mycket viktigt att du äter som du ska. Träning är ofta bra för kroppen, men inte varje dag, och inte som en ”stress” för att reglera det man ätit, och när träningen bir ett ”måste”.

Varför hamnar vissa i ätstörning då? Man vet inte riktigt, det forskas en hel del, man tror att somliga har en medfödd ärftlig sårbarhet för att utveckla ätstörning (precis som vi ärver benägenheten att få många olika ”styrkor och svagheter” tex ångest, depression, vissa fysiska sjukdomar, sångröst eller kroppsbyggnad m.m.)

Sårbarheten att utveckla finns där, men med en ”skyddande omgivning och miljö” så behöver man inte alls utveckla den!

Sannolikt är också dagens skönhetsideal och kroppsfixering en stor ”bov i dramat”.

 Helt klart är att det är i samband med bantning och viktnedgång som det hela ofta startar, ofta också då man i övrigt upplever stark psykisk press/stress eller sociala påfrestningar, tex i skolan i familjen eller med kompisar, och höga prestationskrav.

Hur ser det ut i ditt liv runt skola, intressen, fritidsaktiviteter och familj?

 När man börjar gå ned i vikt får man i början ofta positiva reaktioner från omgivningen, man tycker att man mår bra och har kontroll över sitt ätande och tränade.

Man kanske känner sig ”fin” och blir ”sporrad” av att klara av att avstå mat eller klarar att träna mycket..

Man jämför med andra, ser dem som "smalare och finare" och vill gå ner liiiite till... Det känns ofta som en ”kick” i början, att man får ”extraenergi” att man ”mår bättre än aldrig förr” fast omgivningen märker förändring och att man inte är ”sig själv”

Själva svältandet påverkar hjärnans belöningssystem, det kan i början kännas jättebra, man får som en ”kick” och det bildas endorfiner (måbra hormoner) då man lyckas avstå och svälter sig.

Fokus går allt mer mot mat, vikt, kropp och träning. Och man får en ”snedvriden” missuppfattning om sin kropp och hur den ser ut.

Tankarna handlar allt mer om mat och träning. Sedan tappar man kontrollen, man vill bara gå ner mer och mer, får allt mer ångest över att äta rätt, äta för mycket, rädsla att gå upp, kroppsfixeringen förvärras osv.

Allt börjar handla om mat/ätande och kropp och vikt. Kanske blir så att mensen försvinner, om man inte har fått mens ännu, då stannar den utvecklingen upp.

Allt mer tankar på mat och vikt eller rädsla över att äta fel saker, försöker undvika fett och socker, kanske börjar kräkas efter mat, mår illa då man ätit, kroppsfixerad, väger sig ofta, hoppar över måltider, tränar mycket, ångest då man inte tränat osv. Alla tankar handlar om mat och att inte äta, kanske om hur man kan lyckas ”trixa och lura någon” att man redan ätit, så att man ”slipper” äta..

Man blir helt enkelt inte särskilt trevlig och rolig, då all fokus bara handlar om min kropp, hur jag ser ut och om att ”slippa äta”…

Allt mera ångest, ”ätstörningsspöket” i huvudet dissar hela tiden dig själv om man ätit något, inte tränat ”tillräckligt” man får dåligt samvete mm.

Man fryser, får kalla händer och fötter, kroppen ställer in sig på svält, ämnesomsättningen sänks, hjärtfrekvens och blodtryck sänks, pulsen går ner.

Hjärtat är ett av de organ som drabbas hårt vid ätstörning. Därför kan man inte säga att man är ”frisk” vid en viss vikt, eller att kroppen klarar en viss låg vikt. Hjärtat kan påverkas mycket snabbt, därför kan någon som är ”smalare” vara i mindre fara än någon som väger mera men gått ner i vikt snabbare till exempel. (Man är ”frisk” då man klarar att äta utan ångest, och har fokus på annat än mat och ”ätstörningstankar”.)

 Längre fram så börjar brösten försvinna., håret på huvudet tunnas ut samtidigt som man börjar få ökad behåring på kroppen.

 De fysiska och psykiska konsekvenserna börjar bli allt svårare, ångest, depression, sömnsvårigheter m.m.

Du kanske redan kommit dit, vet du hur svårt det är att komma tillbaka, stoppa ditt tänkande och ditt beteende i tid, ta dina symtom på allvar. Ta emot den hjälp du kan få.

Tar man det på allvar i tid så är det lättare att bryta.

Du behöver hjälp och stöd att bryta denna negativa spiral och våga äta igen, ha fokus på annat än kropp och vikt. Få hjälp att hitta en sund inställning till mat din kropp och träning.

Denna webbsida handlar om att ge information och råd, tidig upptäckt, tidiga insatser vid psykisk ohälsa, ”hjälp till självhjälp” Det finns en hel del verktyg som man kan ta till hjälp för att hantera oro/ångest.

Prova t.ex. medveten närvaro/mindfulness, ett sätt att styra fokus och uppmärksamhet, t.ex. från självdömande tankar om sin kropp, till det som händer (hörs, syns, luktar, smakar etc) omkring en.

Läs mera om medveten närvaro på webbsidan www.snorkel.se och i våra Appar.

Läs också om känslor, under vad är och vad göra, se filmen ”hjärnan” på www.snorkel.se.

Appen Skills Uppsala Snorkel reglera känsla, (använd kod x330) är en app om känslor, varför man har dem samt vad känslor vill få oss att göra (t.ex. fly/undvika vid rädsla). Man kan träna på att reglera, minska en känsla som ställer till problem- gå emot känslan.

Snorkelövning är en app med olika röstövningar och instruktioner, bl.a. mindfulness – styra sin uppmärksamhet till dit man vill och behöver ha den, istället för ältande och negativa tankar. (lyssna till exempel på övningen du duger varje dag) andning, avslappning, hantera ångest mm.

Beteendeanalys som finns (på startsidan) på Snorkelwebben är ett verktyg för att se mönster i hur vi gör (problembeteende) i vissa situationer, hur vi tänker och känner och hur det påverkar oss på kort och lång sikt. Man kan träna med färdiga alternativ för att bättre förstå hur man kan göra.

Du kan testa att göra beteendeanalys i en situation då du ”strular med maten”  – hur tänker och känner du, hur känns det i kroppen, vilka konsekvenser får det på kort och lång sikt..

Tankar styr och påverkar oss mycket, särskilt om vi TROR på våra tankar, de är ju inte lika med sanning, utan är just bara tankar.

Vi tror mera sällen på positiva tankar om oss själva och vad som kan hända, utan mest bara de negativa. Du kan börja med att uppmärksamma vad du tänker, bli medveten om tankarna och hur de påverkar dig. (kan ha hjälp av beteendeanalysen)

Du kan också träna att föreställa dig tankar som kommer och går, som då kassörskan sitter i kassan på affären. Hon tar upp en vara, tittar på den, scannar den och låter den gå vidare på löpande bandet och tar upp nästa vara..

Hon fastnar inte vid en viss vara, kollar noga, funderar vad den kommer ifrån, vad den ska användas till, vad den innehåller osv, hon släpper varan och låter nästa rulla fram..

Träna på att göra samma med dina tankar, bara låter dem komma och gå, inte fastna, älta, tro på och reagera på dina tankar..

Säg till dig själv där kom en tanke om att jag är tjock, då blir jag ledsen, där kom en tanke om att jag glömt vattna blommorna, då blir jag lite stressad, där kom en tanke om att jag är sugen på saft, där kom en tanke på att jag längtar efter sommaren och så vidare.

Man kan också aktivt säga STOPP till sig själv då man börjar älta/tänka negativt, aktivt resa sig upp, bryta ältande och GÖRA något annat.

Du kan också ha en lista med positiva saker och påståenden om dig själv, (att ”parera” med då du tänker negativt,) saker du är bra på, bra saker med dig.

Gör gärna en sådan lista tillsammans med en vän.

T.ex. vacker hår, bra på att lyssna, påhittig, kämparglöd, omtänksam, pålitlig, fina fötter m.m. Man kan skriva upp olika påståenden, kanske dina vänner och din familj kan skriva flera som du inte ser, sedan ha dem i en burk. När du fastnat i ältande och negativa tankar om din kropp, som får dig att inte vilja äta eller vara ”tvungen att träna” kan du ta fram din burk och öppna en sådan hemlig lapp.. Sitta en stund och läs lappen, ”ta in den” hur känns det att läsa den osv..

Men som sagt, första steget är att börja äta, så att din hjärna får all den energi den behöver för att kunna tänka sunda och kloka tankar… Och din kropp den energi den behöver för att växa och utvecklas till den unga kvinna du är på väg att bli.

Hoppas detta långa mail kan vara en bit på vägen för dig, ta emot hjälp och jobba för att må bra igen, ha fokus på framtid och annat än kropp, vikt och utseende, sköt om dig själv.

Många kramar Snorkel, skriv igen i frågelådan om du vill och berätta om hur det går för dig.