Ångest och skuldkänslor då jag äter.

Hej! Jag har under en mycket lång period tänkt dåligt om mig själv, min kropp och utseende.

Min självkänsla är på noll och får massa ångest och skuldkänslor när jag äter, det kan räcka med att jag äter ett äpple så blir jag arg på mig själv.

Det enda jag vill är att sluta äta och bli smalare. När jag äter för mycket så tränar jag tills jag bränt lika många kalorier för att inte riskera att öka i vikt. Är det värt att söka hjälp?

Det känns som att de som verkligen behöver hjälp är de som är undernärda. Är 16 år, 177 cm och väger 62 kg

Hej, tack för ditt mail.

Så bra av dig att du reagerat, känner att du är ute ”på en farlig väg” och behöver hjälp.

Du är väldigt fixerad på vikt, kropp och rädsla för att gå upp i vikt, under ungdomsåren” så har man mycket av "barnårens" underhudsfett kvar, och man kan se och väga väldigt olika eftersom man utvecklas och kommer i och ur puberteten väldigt olika denna period.

Du tänker negativt om dig själv, din vikt, och din kropp, och behöver hjälp att bryta detta.

Du ser negativt på dig själv och ser det påverkar naturligtvis din självbild och självrespekt mycket negativt!

Du skriver att du haft detta tänkande och beteende under en mycket lång period, så finns det stor anledning att reagera och agera.

Du är absolut inte tjock, tvärt om så ligger du precis på gränsen till undervikt.

Börjar man trassla med vikt och mat, så kan man hamna i en ätstörning. En ätstörning är inget att leka med, utan är en allvarlig sjukdom med svåra konsekvenser för kroppen och psyket, och är svårt och tidskrävande att ta sig ut om man väl hamnat där.

Du skriver att det enda du vill är att bli smal, att du blir arg på dig själv bara av att du äter ett äpple, och hur du kompenserar ditt ätande med överträning. Allvarligt!

Det är inte vikten som är avgörande för hur allvarligt ”ätstörd” man är, det är det man gör och tänker.

Kroppen kan vara svårt ”skadad” av svälten.

Du missar också stora viktiga delar av din ungdomstid, din utveckling och ”livskunskaper” då du har allt ditt fokus på mat/vikt/ätande/träning etc.

Man behöver äta frukost, lunch och middag, och två mellanmål. Särskilt då man växer och utvecklas.

Det är viktigt att du äter som du ska. Träning är alltid ok och bra för kroppen, men inte varje dag, och inte som en ”stress” för att reglera det man ätit…

Varför hamnar vissa i ätstörning då? Man vet inte riktigt, det forskas en hel del, man tror att somliga har en medfödd ärftlig sårbarhet för att utveckla ätstörning (precis som vi ärver benägenheten att få många olika ”styrkor och svagheter” tex ångest, depression, vissa fysiska sjukdomar, sångröst eller kroppsbyggnad mm)

Sårbarheten att utveckla finns där, men med en ”skyddande omgivning och miljö” så behöver man inte alls utveckla den!

Sannolikt är också dagens skönhetsideal och kroppsfixering en stor ”bov i dramat”.

Helt klart är att det är i samband med bantning och viktnedgång som det hela ofta startar, ofta också då man i övrigt upplever stark psykisk press/stress eller sociala påfrestningar, tex i skolan i familjen eller med kompisar, och höga prestationskrav.

När man börjar gå ned i vikt får man ofta i början positiva reaktioner från omgivningen, man tycker att man mår bra och har kontroll över sitt ätande och tränade.

Man kanske känner sig ”fin” och blir ”sporrad” av att klara av att avstå mat eller klarar att träna mycket.. Man jämför med andra, ser dem som "smalare och finare" och vill gå ner liiiite till...

Det känns ofta som en ”kick” i början, att man får ”extraenergi” att man ”mår bättre än aldrig förr” fast omgivningen märker förändring och att man inte är ”sig själv” Fokus går allt mer mot mat, vikt, kropp och träning.

Och man får en ”snedvriden” missuppfattning om sin kropp och hur den ser ut. Sedan tappar man kontrollen, man vill bara gå ner mer och mer, får allt mer ångest över att äta rätt, äta för mycket, rädsla att gå upp, kroppsfixeringen förvärras osv.

Allt börjar handla om mat/ätande och kropp och vikt. Kanske blir så att mensen försvinner, om du inte har fått mens ännu, då stannar den utvecklingen upp.

Allt mer tankar på mat och vikt eller rädsla över att äta fel saker, försöker undvika fett och socker, kanske börjar kräkas efter mat, mår illa då man ätit, kroppsfixerad, väger sig ofta, hoppar över måltider, tränar mycket, ångest då man inte tränat osv.

Allt mera ångest, ”ätstörningsspöket” i huvudet dissar hela tiden dig själv om man ätit något, inte tränat ”tillräckligt” mm.

Man fryser, får kalla händer och fötter, kroppen ställer in sig på svält, ämnesomsättningen sänks, hjärtfrekvens och blodtryck sänks, pulsen går ner.

Hjärtat är ett av de organ som drabbas hårt vid ätstörning.

Längre fram så börjar brösten försvinna, du kanske inte börjat utveckla så mycket bröst ännu, och då stannar den utvecklingen upp.

Håret på huvudet tunnas ut samtidigt som man börjar få ökad behåring på kroppen.

De fysiska och psykiska konsekvenserna börjar bli allt svårare, ångest, depression, sömnsvårigheter mm.

Så stoppa ditt tänkande i tid, ta dina tidiga symtom på allvar.

Prata med dina föräldrar, berätta om din rädsla, den är faktiskt ”osund” och överdriven, du är absolut inte tjock/väger mycket, tvärt om, och den är ett tidigt tecken på begynnande ätproblematik.

Tar man det på allvar i tid så är det lättare att bryta.

Ni kan behöva kontakta vårdcentral för en genomgång av din hälsa, elevhälsovården/skolläkare, ungdomsmottagning och eller BUP, utifrån hur fast du är i ditt tänkande och i ditt beteende.

Du kan behöva hjälp och stöd att bryta denna negativa spiral och våga äta igen, ha fokus på annat än kropp och vikt. Du kanske kan få träffa en dietist för att få kunskaper om vad och hur mycket mat din kropp behöver osv.

Denna webbsida handlar om att ge information och råd, tidig upptäckt, tidiga insatser vid psykisk ohälsa, ”hjälp till självhjälp”

Det finns en hel del verktyg som man kan ta till hjälp för att hantera oro/ångest.

Prova t.ex. medveten närvaro/mindfulness, ett sätt att styra fokus och uppmärksamhet, t.ex. från självdömande tankar om sin kropp, till det som händer (hörs, syns, luktar, smakar etc) omkring en.

Läs mera om medveten närvaro på webbsidan och i våra Appar.

Appen Skills Uppsala Snorkel reglera känsla, är en app om känslor, varför man har dem samt vad känslor vill få oss att göra (t.ex. fly/undvika vid rädsla).

Man kan träna på att reglera, minska en känsla som ställer till problem- gå emot känslan.

Snorkelövning är en app med olika röstövningar och instruktioner, bl.a. mindfulness (lyssna på övningen du duger varje dag) andning, avslappning, hantera ångest mm.

Beteendeanalys som finns (på startsidan) på Snorkelwebben är ett verktyg för att se mönster i hur vi gör (problembeteende) i vissa situationer, hur vi tänker och känner och hur det påverkar oss på kort och lång sikt.

Man kan träna med färdiga alternativ för att bättre förstå hur man kan göra. Problembeteenden för dig är bl.a. situationer då du hoppar över måltider, övertränarmm.

Tankar styr och påverkar oss mycket, särskilt om vi TROR på våra tankar, de är ju inte lika med sanning, utan är just bara tankar.

Vi tror mera sällen på positiva tankar om oss själva och vad som kan hända, utan mest bara de negativa.

Du kan börja med att uppmärksamma vad du tänker, bli medveten om tankarna och hur de påverkar dig. (kan ha hjälp av beteendeanalysen)

Du kan också träna att föreställa dig tankar som kommer och går, som då kassörskan sitter i kassan på affären. Hon tar upp en vara, tittar på den, scannar den och låter den gå vidare på löpande bandet och tar upp nästa vara.. Hon fastnar inte vid en viss vara, kollar noga, funderar vad den kommer ifrån, vad den ska användas till, vad den innehåller osv, hon släpper varan och låter nästa rulla fram.. T

räna på att göra samma med dina tankar, bara låter dem komma och gå, inte fastna, älta, tro på och reagera på dina tankar..

Säg till dig själv där kom en tanke om att jag är tjock, då blir jag ledsen, där kom en tanke om att jag glömt vattna blommorna, då blir jag lite stressad, där kom en tanke om att jag är sugen på saft, där kom en tanke på att jag längtar efter sommaren etc. etc….

Du kan också ha en lista med positiva saker och påståenden om dig själv, (att ”parera” med då du tänker negativt,) saker du är bra på, bra saker med dig.

Gör gärna en sådan lista tillsammans med en vän. T.ex. Vacker hår, bra på att lyssna, omtänksam, pålitlig, fina fötter mm mm Man kan skriva upp olika påståenden, kanske dina vänner kan skriva flera som du inte ser, sedan ha dem i en burk.

När du fastnat i ältande och negativa tankar, får du ta fram din burk och öppna en sådan hemlig lapp..

Sitta en stund och läsa lappen, ”ta in den” hur känns det att läsa den osv..

Hoppas detta långa mail kan vara en bit på vägen för dig, sköt om dig själv.

Vänta inte, prata med dina föräldrar nu, kanske visar dem din fråga och svar.

Skriv igen i frågelådan om du vill. Kram Snorkel